Hej där,
idag har jag semester.. det står vaktparad i arbetsschemat, och de dagarna passar jag på att ta ut sparade semesterdagar… så Oliver och jag har ätit frukost, med tända ljus, och regnet piskande mot fönstren.
Visst har ni känt den komma krypande de senaste dagarna? Hösten…. nu är den äntligen här. Jag måste erkänna det, även om det blir mörkt och grått så gillar jag denna årstiden. Jag brukar få ett uppsving med matlagningen, goda grytor, matiga soppor, hembakt bröd osv. Ge mig ut i skogen, lugna själen, plocka höstkantareller, tända en massa ljus och njuta! 🙂
I helgen hade vi som sagt mina föräldrar på besök. Det märks så tydligt på både Oliver och mormor och morfar hur mycket de saknar varandra mellan varven (ja, vi andra också såklart!). De försöker suga ut maximalt med umgänge när de ses. De kom på torsdagseftermiddagen, jag fick kast mig hem från jobbet för att hinna hem och möta upp dem. 😉 Sen åkte vi tillsammans till förskolan och hämtade lilleman. Han fick visa vad de gjort för projekt på föris (mormor är fritidspedagog i förskoleklass, och musiklärare så hon är såklart väldigt nyfiken!).
Sen åkte vi hem och gjorde oss iordning, förberedde middagen (jag hade kokat fläsklägg dagen innan, så det var rotmoset som skulle preppas). Hann precis äta tillsammans allihop, sen fick vi skynda oss iväg, jag och mina föräldrar. De hade nämligen bokat biljetter till ”Phantom of the Opera”, på Cirkus, som jag fick i födelsedagspresent!
En fantastisk uppsättning, toppklassorkester (hade en del vänner i diket, musikervärlden är ju inte så jättestor!), amazing solister (hallå! Peter Jöback i sin drömroll, kan det bli bättre?).
Eftersom Phantom är musikalernas musikal så var förväntningarna skyhöga. Måste säga att storyn är lite platt, men vägs upp av grym musik, hejdundrande kostymer och kulisser!
På fredagen tog mormor och morfar med sig Oliver på bio, ”Hitta Doris”. Mamman stannade hemma med hunden och förberedde helgens desserter (ni som följer mig på instagram har ju redan sett resultatet), och pappan jobbade.
Lördagen får ett separat inlägg i form av tips och recept lite senare. 🙂 Då firade vi nämligen mig och svägerskan i Täby kyrkby (hemma hos henne). Jag ordnade förrätt och efterrätt, svägerskan stod för varmrätten. Kan säga att jag körde på ett stadigt äppeltema till båda rätterna. Det var nämligen äppelmarknad i Kivik i helgen, och äpplets dag på söndagen, så jag tyckte att det var ett perfekt tema! 😉
Söndagen lunkade på med ljuvlig frukost i form av ”baked eggs”.
Sen åkte vi till Bögs gård, för att kika på djuren, traska runt i hagarna och fika.
(Bobo, i väntan på att något ska trilla ner från Olivers tallrik… alltid beredd när det äts mat. 😉
Efter Bögs åkte karlarna i familjen tillbaks till Täby kyrkby. Olivers farfar skulle bjuda kusinerna på försenad födelsedagsmiddag (eftersom han inte kunde vara med när vi firade dem i somras). Ty hela familjens samtliga damer skulle på galej!
Svägerskan hade ordnat biljetter till ”Mamma Mia! The party”.
Om förväntningarna var höga på Phantom så var det tvärt om här. Vi hade inga som helst ingångsvärden, mer än att det skulle serveras grekisk mat under tiden showen pågick.
Tyrol var inrett likt en grekisk taverna. Vi hade fått bord uppe på ena balkongen. Det serverades meze- förrätt-varmrätt och efterrätt vid bordet. Mellan rätterna bjöds det på teater och sång i sann Mamma Mia- anda. Luftakrobatik, ABBA-musik i sitt bästa slag, full show, god mat och härligt sällskap. 🙂 Vid 21, när discot drog igång, tackade vi för oss och tog vi oss hemåt..
I måndags åkte mormor och morfar hem igen. Vi tog långfrukost tillsammans med dem, Ojje och jag, sen åkte vi allihop till förskolan för att lämna O. Jag hade försökt förbereda honom hela helgen på hur vi skulle gå tillväga. Men han blev såklart jätteledsen och ville inte att jag skulle gå. Vet ju att det bottnar i att han blir så oerhört sorgsen och ledsen vid avsked, så jag hängde kvar på förskolan i nästan 30 min (även om det var saknaden efter mormor och morfar som visade sig, så var det såklart mammas famn som han inte ville lämna). Tackar min lyckliga stjärna för att jag började jobba senare den dagen, och kunde ta mig den tiden HAN behövde. Tyvärr lämnade jag ändå en pojke i tårar, men med en stadig och trygg pedagog, med öppen famn så gick det bra ändå. Det hade gått över på 15-20 min när vi väl åkt.
Jag vinkade av mina föräldrar hemma. Vilken tur att det bara dröjer en månad tills nästa gång vi ses……
