Ni som kikade in på min instagram igår (carros.kok) fick läsa om min helt fantastiska eftermiddag (ironi!).
Jag har, under ett antal år, med ojämna mellanrum fått åka ambulans akut till sjukhus pga oförklarlig anafylaxi (allergisk chock). Man har inte hittat någon som helst födoämnes-allergi utan jag har min pollen (lite hassel och björk, MYCKET gräs) att brottas med. Igår trillade jag dit igen. Ca 30 min efter hemkomst kändes magen konstig, jag började få kliande utslag på höften och i händerna- bara att hugga akutnecessären och rusa på toa!
Alltså, det är så oangenämt att jag knappt vill prata om det. Det är verkligen inget för den äckelmagade!! (VARNING VARNING!! Läs inte längre!!)
Kroppen tvingar ut allt maginnehåll, kosta vad det kosta vill, på alla håll. Klådan är obeskrivlig, nässelutslag ÖVERALLT (alltså, bokstavligen!). Magen svullnar upp till ungefär preggo 6-7 månaden, hjärtklappning, kallsvettning och det känns som att man ska dö.
Var snabb som tusan med dunderdos betapred. Egentligen är adrenalinspruta det absolut bästa (den ligger där i necessären och hånler åt mig!), men jag undviker den gärna. För tar jag den så måste jag åka in akut oavsett..
Sen är det bara att vänta… Blir jag bättre? Måste jag ringa efter ambulans? Tomas var på jobbet, satt ”stridsberedd” att kasta sig hemåt. Jag hade ju dessutom en kissnödig doggie som behövde ut!
Efter 1 timme hade det slutat klia, andningen var normal igen, men magen var fortfarande svullen, jätteöm och kramperna kom och gick. Fick i varjefall ut Bobo en runda, och sen tillbaks i säng.
Först imorse hade magen återgått till sitt ”normala” utseende. Back to preggo v 16.
Läste på lite igår. Eftersom ingen läkare (inte ens allergi-utredningen på Danderyd gav ordentliga resultat!) har ”hittat” vad jag reagerar på. Tro mig, jag har fört noggrann dagbok över matintag, INGET har sammanfallit! Men det finns något som heter ansträngningsutlöst födoämnesberoende anafylaxi. Det innebär i praktiken att jag tål det jag stoppar i mig, och jag tål ansträngningen jag utsätter mig för (läs: stress, fysisk ansträngningen, psykisk påfrestning etc). Men när ansträngningen kommer i samband med ämnesintaget så kan en reaktion uppstå.
Har man, som jag, haft nässelutslag (oförklarliga) som liten, och utvecklat pollenallergi under tonåren så är det alltså inte konstigt att reagera på korsämnen till pollenallergin..
Nu hoppas jag bara att det inte händer fler gånger under graviditeten. Oron för ”mini-me” i magen var det värsta igår. Händer det fler gånger så får det bli ambulans helt enkelt!
