Spark i baken

På rätt väg

Jag är tacksam att min kropp läker och mår bättre. Igår besökte jag min sjukgymnast för att höra hennes ”dom” efter löprundan i söndags. Visst är kroppen lite sliten efter löpningen, men inte mer än vad som är normalt när man pushat sig mer än på länge.

Efter att ha gått på behandling nästan varje vecka senaste månaderna är det nu dags för mig att enbart boka tid vid behov. Jag kommer fortsätta springa och behöver jag hjälp så vet jag att det finns att få, och det är en trygghet. Men jag ska öka successivt, även om jag känner att kroppen klarar av att springa igen.

Åh, galet glad över detta!

20140506-122124.jpg

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Mias steg

    En riktigt bra insats på loppet och vad kul att höra att höften känns bättre! Har du tänkt att springa några fler tävlingar det här året?

    1. teresealven

      Yes, planerar att springa Vårruset, Tjejmilen i New York och Stockholm och eventuellt någon/några fler till hösten.

  2. Ewa H

    Vad glad jag blir att höra att du är på rätt väg. Skynda långsamt vidare med löpningen. Du gjorde en fantastisk insats i Kalmar i söndags. Det kan vara stolt över att ha kommit så långt.

  3. Sara Borg

    Va kul att höra att du är igång igen! Jag fick också problem med höften i samband med Stockholm Marathon 2012. Jag hade ont i princip hela sommaren sen men tur i oturen så ramlade jag illa och slog huvudet i slutet av juli. Då tvingades jag till total löparvila (fick problem med balansen) och tack vare det (och rehabövningar som jag också gjorde) så blev det bra efter det 🙂

  4. Sofie

    Gud vad skönt! Jag lyckades själv ställa till det ordentligt för mig för något år sedan när jag skulle byta skor och gick ifrån att vara nära maratonform till att inte ens kunna springa i 20 min.. Frustrerande, men med tålamod och rätt balans mellan träning och vila kommer man tillbaks (även om jag inte är där jag var innan).

  5. Emilia

    Så skönt – vet själv hur besviken jag blev när jag bröt benet förra året. Så tacksam är förnamnet nu, när jag både kan köra kondition och styrka!