Min bror stod vid Kungsträdgården och peppade och plåtade.
Det blev ett halvmarathon för mig. Hälftenmetoden som ProViva kallar det. Visst hade jag väldigt gärna gått i mål och fått fin medalj och en känsla av att jag klarade det. Men jag är nöjd och stolt över den insats jag gjorde. Det bästa är att lyssna på förnuftet och kroppen och det gjorde jag.
Första milen gick bra. Väldigt bra. Jag som skulle ta det lugnt blev alldeles paff när min 10 km-tid stod på 56:36. Det är runt den tiden jag har sprungit en mil åt gången nu under våren. Bra indikation på att det är dags för mig att våga springa fortare när jag springer kortare distanser. Jag får börja prioritera intervaller så jag går ifrån mitt bekväma 5:40-tempo som jag trivs bra i.
Men runt femton kilometer tog det emot. Jag bestämde mig för att försöka springa till Stadion och därifrån gå en stund. Jag varvade gång och löpning en stund, men kände obehag i nedre delen av magen samt väldigt trötta muskler i baksida lår och vader. Musklerna hade jag kunnat fortsätta pressa, men jag var osäker på vad det var för smärta i magen som började ge sig till känna allt mer. Jag tog en tur till bajamajan då jag fortfarande var inställd på att springa vidare. Men när jag började springa igen tyckte jag inte att det var värt det, kände lite runt bäcken och eftersom jag hade foglossning under graviditeten ville jag inte få problem med det igen.
Direkt efter det att jag gått av banan.
Jag vill ha en kropp som fortfarande kan och vill springa i sommar och det är inte värt att springa i mål till vilket pris som helst. Så strax efter 21,1 km gick jag till sjukvårdstältet och pratade lite med dem samt valde att bryta.
Idag har jag ondare i kroppen än vad jag hade 2009 när jag sprang hela sträckan, men då hade jag också tränat mer inför loppet. Med tanke på hur kroppen mår idag är jag väldigt glad att jag bröt loppet. Nu tror jag att jag kommer återhämta mig på några dagar och jag ser fram emot nästa starka löparinsats! Funderar på att anmäla mig till halvmaran i höst – den härliga folkfesten ger mersmak, och halvmaran kommer jag hinna träna mer till i sommar och vara bättre rustad för.
Skrev en kommentar för några dar sen som inte publicerats. Påpekade det tokiga i att springa maraton när man nyss fött. Fem månader är nyss. Kroppen behöver mycket längre tid på sig att läka på insidan. Det kan man lätt glömma då man känner sig stark.
Den måste ha hamnat i skräpposten automatiskt, en del kommentarer gör det om de inte har publicerats tidigare och eventuellt innehåller länkar.
Min svåger sprang maraton i går på en rätt bra tid, 3, 35 men idag var han rätt mör. Han bad min syster köra de 22 milen som de hade hem.
Klokt att avbryta! Bra jobbat!
Bra jobbat till dig och alla andra som tog sig an utmaningen!
Starkt och klokt jobbat vännen, jag är djupt imponerad!!! <3
Det är modigt att bryta ett lopp också och att våga lyssna på kroppen!
Härligt jobbat trots allt. Jag var nervös att kroppen inte skulle hålla pga för liten träningsdos och knappt några långpass men kom in på fina 4.07 med en hel kropp som mår bra även idag söndag 🙂
http://minimalisterna.se/stockholm-maraton-2013/
Hm jag förstår inte varför du ens anmälde dig till ett maraton så tidigt efter en förlossning? En sann förebild………… det ger press på andra unga mammor att pressa sig till vansinne, för vadå? Framfall, inkontinens och andra problem. Ingen löpning innan 6 månader gått efter förlossningen och du skulle springa 42 km!! Nu klarade du ju inte av det och det var väl tur!
Tycker inte jag sätter press på andra, tycker jag framhäver vikten av att lyssna på sin kropp och inte jämföra sig med andra.
Jag håller inte alls med dig, Clara. På vilket sätt tycker du att Terese sätter press på andra mammor? Hon poängterar ju bara hur viktigt det är att lyssna på sin egen kropp! Jag tycker faktiskt det är varje vuxen människas EGET ansvar att lyssna på sin EGEN kropp, och framförallt att utgå från sina EGNA FÖRUTSÄTTNIGNAR.
Tycker du har helt fel där Clara! Alla är vi olika och allas förutsättningar är olika. Allt från dem som inte kan träna alls på ett år efter en förlossning till dem som återhämtar sig snabbt. Det enda man kan göra är ju precis som Terese gör, lyssnar på sin egen kropp och utgår från sina egna förutsättningar. Bra jobbat Terese! Och lycka till med dina mål framöver! Blir det hela maran nästa år kanske? 🙂
Alla kroppar är olika, återhämtar sig olika snabbt och har olika styrkor & svagheter. Man kan omöjligt säga när man är redo att springa eller hur långt ens kropp är redo att springa. Det enda man kan göra är att lyssna på sin kropp och inte låta tävlingsmänniskan i en pressa en för långt. Precis det gjorde Therese, lyssnade på sin kropp, höll på så länge det kändes bra och var roligt – kan man vara en bättre förebild?
Sen att jag hatar snacket om förebilder är en annan femma, men otroligt inspirerande, det är är hon. Finns många som skulle fortsatt trots att det inte kändes helt rätt i kroppen, pga prestige eller andra dumma anledningar.
Tack Therese för att du visar oss hur man utmanar sig själv, men hela tiden sätter sin kropps välmående som första prioritet.
Bra inlägg Anna. Jag håller med dig.
Klokt beslut! Du ska vara stolt både över din insats och att du lyssnade på kroppen! Du är en sann förebild som verkligen behövs i träningsvärlden idag!
Var stolt!
Stor kram
Härligt jobbat! Det roliga när man sprungit ett lopp är att man alltid anmäler sig till ett annat!
Tack för en trevlig blogg som inspirerar mig. Vad klokt att du lyssnade på din kropp. Varför har man kompressionsstrumpor vid löpning? Jag har fastnat i ett tempo på 6,5 min per km. Har du något bra tips för att minska tiden? Måste jag köra intervaller? Lyssnar på musik när jag springer. Tips på tempolåtar?
Bra jobbat Terese! Jag har redan skrivit det till dig på Facebook, men jag upprepar mig: det var ingen lätt dag igår. Jag slet som ett djur, många bröt och de som gick i mål gjorde det på sämre tider än vanligt. Värmen höll på att ta knäcken på mig första 15. Klokt att du bröt, du gjorde ju ett fantastiskt lopp så länge det varade – ta med dig det och satsa på en halvmara nu! STOR kram!
Starkt jobbat! Halvmaran här är ju toppen så anmäl dig bums 🙂