Första dan på sista veckan, kan knappt fatta det. Det är en konstig känsla och pirret i magen är just nu konstant. Känns dock skönt att jobba öppning så man får det undanstökat på morgonen och kan koncentrera sig på flytten under kvällen. Ska försöka byta till mig lite fler öppningspass i veckan. Igår gick ju första lasset, pappa skulle upp så han fick ta med sig lite ömtåliga saker, typ ramar, lampor och blommor. Det som känns extra vemodigt är att vi nu ska lämna det hem där vi blev en familj. Allt från när vatten gick i vardagsrummet med Felicia till långa promenader i hallen med en skrikandes Elias på axeln. Allting svider att lämna. Usch nu kom en tår också. Ni som följer mig på Instagram får ha överseende med alla tillbaka blickar.
Senaste kommentarer