Ida Zäta

Det är inte mycket som skulle kunna toppa gårdagen. Allt från morgon till kväll var bara för bra för att vara sant. Vi började med ett besök till Ultragyn på Odengatan för att se hur många veckor det lilla livet som har flyttat in i min mage är. För ganska precis tre veckor sedan så började jag fatta misstankar men kunde inte riktigt tro på det. Mensen har inte kommit igång riktigt och med en liten Felicia så är det inte alltid lätt att hitta tid för varandra, så skulle jag vara gravid skulle det vara som att vinna en miljon på lotta, vad är chansen på det liksom?! Men ändock kunde jag inte ignorera mitt illamående, min trötthet och min svällda mage. Jag som var så glad över att ha tappat ännu en storlek på byxor över sommaren och nu kan jag inte använde dem. Nu är snart alla mina byxor strama över magen. Så i alla fall köpte jag ett test, jag orkade inte vänta till morgonen efter med att få svaret som de rekommenderar på förpackningen utan jag gjorde testet direkt när jag kom hem. Jag hann knappt att kissa på stickan innan pluset visade sig och magen knep åt. Det var alltså sant, vi hade vunnit miljonvinsten!!!

Det var med pirr i hela kroppen som jag nervöst satt och väntade i två timmar på att Pontus skulle komma hem. Hur fan skulle han reagera och vad kände egentligen jag? Tillslut så öppnades dörren och han kom hem. Jag kunde äntligen sticka fram testet, och ja självklart fick jag förklara att ett plus är lika med bebis. Men när Pontus sprack upp i ett leende och gav mig en stor blöt kyss så släppte allt för mig också. Hur kan man inte bli glad(?), vi som redan har ett barn och vet vad vi får.

Men fortfarande kvarstod frågan, hur många veckor in i graviditeten var jag? Vi började räkna och tänka tillbaka, tillslut så drog vi till med en gissning på 1 augusti och då skulle barnet beräknas till den 7 maj. Denna gissning var tydligen inte så pjåkig som vi kanske trodde för på ul beräknade man att bebis kommer den 8 maj. Så nu har nedräkningen börjat tills att Felicia blir storasyster.

Efter besöket på Ultragyn så fortsatte dagen väldigt bra, killen i SL-spärren var schyst och ändrade min biljett så att jag fick åka på samma tillbaka, där sparade jag femtio kronor. När jag satt på tåget och läste mailen så ser jag att jag har vunnit en blöjtävling på underBARA BARN-mässan och att 1900:- i värdecheckar på blöjor kommer skickas hem till oss! Sedan lagar Pontus en helt galet god middag, både jag och Felicia älskade den. Felicia som nästan inte har ätit någonting de senaste dagarna på grund av förkylningen. Å medans vi väntade på att maten skulle bli klar så började Felicia ta sina allra första riktiga steg. Två till tre steg åt gången tog hon och de första med förvånansvärt bra balans, sen började tröttheten komma i kapp henne och hon började vingla och blev allt fegare. Men oj så stolt hon blir och vi så klart över henne!