Förväntningarna var höga hos barnen efter att jag försökt beskriva vad jag upplevde i Muminvärlden när jag var där för 10 år sedan. Det mesta var sig likt, men en del hade förändrats och en del hade tillkommit.
Muminvärlden ligger på en egen ö i Nådendal 15 km från Åbo (man tar sig smidigt dit med lokalbuss 6 eller 7 från Salutorget i Åbo). Ön når man till fots över en lång gångväg med båtplatser på båda sidor byggd i vattnet.
I entrén blir man varmt välkomnad av den ihärdigt städande teaterråttan Emma.
Med karta och program i handen försöker vi lägga upp dagen. Ön är inte så stor som den till en början verkar vara, så det var inte några problem för oss att förflytta oss till de olika programpunkterna runt om i parken.
Det hölls småföreställningar vid Muminhuset och på Lilla Estraden. Det mesta framfördes på finska med några enstaka meningar på svenska. När det var dans och sång fungerade det helt ok att hänga med, men det var värre när det enbart var prat.
I parken finns många av Mumindalens invånare representerade inte bara de mest kända. I Råddjurets och Såsdjurets kaffeburk fick man göra fina armband och titta på knappsamlingen.
Snusmumriken läste sagor vid sitt läger i skogen på finska, svenska och engelska.
Efter sagostunden försåg vi oss med lunch. Det finns en hel del matställen att välja mellan och vi föll för pasta & pizza-stället. 5.90€- för en pizzabit som var över förväntan. 9.50€ – för en sallad som var lite torr och tråkig. 5,50€ – för en barnportion pasta som var helt ok. 1/2 l drick i PET-flaska kostade 3,80€.
Det finns många fina platser på ön som lämpar sig för picknick för den som har möjlighet att ta med.
På Teater Emma bjöds det på drama. ”Mumintrollet bygger ett hus”. Föreställningen spelades två gånger under dagen på svenska med rysk textning och två gånger på finska med engelsk textning.
Lillasyster skrattade hjärtligt åt det klassiska planktricket när Mumintrollet fick ducka för plankan som Sniff inte riktigt hade kontroll på. I en blivande sju-årings ögon var det en bra föreställning.
Figurerna tog sig tid till en pratstund med alla som ville. Ställdes frågan på svenska blev också svaret på svenska. Barnen ville veta vem som var vem av Tofslan & Vifslan och det fick de svar på och även frågan:
”Hejsla på dejsla vad heter dusla?”
Summa summarum: Vi blev lite besvikna över att Mårrans grotta inte längre var isig och kall (vilket den var för 10 år sedan)
Vi hade en otrolig tur med vädret med tanke på hur denna sommaren sett ut hittills. Vågorna vid den lilla badstranden var ganska höga och lockade inte denna gång, så badkläder och cyklop fick ligga kvar i ryggsäcken.
Lillasyster var den som hade mest behållning av besöket. Hon älskade att springa runt och krama de olika karaktärerna. Den enda som inte fick en kram var Too-Ticki.
Efter 7 års ålder börjar man nog bli lite för stor för Muminvärlden och vill ha lite mer utmanande äventyr. För Mumindalen är en lugn och skön plats utan större stress. Det finns t.o.m. en viloplats i skogen med massor av saccosäckar och hängmattor, vilket kan vara särskilt skönt för svenska besökare som ankommit Åbo klockan 6 på morgonen.