Jag har fått många intressanta förslag på vad ni vill att jag ska skriva om här i bloggen och jag försöker beta av dem allt eftersom. En fråga var om jag har fått en annan syn på träning efter det att jag blivit mamma. Och jag måste svara JA.
Jag tränar när det finns tillfälle. Foto: Petra Kyllerman/kyllerphoto.com
Den största skillnaden är tiden. Eller snarare bristen av den. Innan jag fick barn tränade jag fler timmar i veckan. Dessutom varierade jag vilken tid på dygnet jag tränade. Även om morgonträningen var en favorit redan då tyckte jag om att träna lunchtid eller sen eftermiddag. Jag valde gruppträningspass efter vad jag ville träna och vilken instruktör som höll i passet, nu väljer jag främst pass som passar familjelivet tidsmässigt.
Dessutom var jag mer spontan. Ville jag ut och springa var det bara att dra på mig skorna och ge mig ut. Nu måste jag kontrollera att det funkar med resten av familjen innan jag ger mig iväg.
Men sedan jag blev mamma har jag lärt mig att se fler träningsmöjligheter i vardagen. När barnen leker finns det plötsligt tid att göra tio armhävningar eller några bäckenbottenknip. Är Tilde övertrött kan jag ta en rask promenad med henne i barnvagnen så hon somnar.
En annan sak jag blivit bättre på är att träna effektivt. Då tiden är begränsad vill jag få ut det mesta av träningen. Jag tränar ofta superset/triset/cirklar när jag styrketränar för att snabba på, jag tränar under tider som passar övriga familjen och jag varierar min träning (ganska bra i alla fall).
Sist men inte minst är jag bättre på att njuta av träningen. Det är min egentid och eftersom jag vet att tiden är begränsad uppskattar jag den ännu mer. Det är en chans för mig att ladda om, låta tankarna flöda fritt (helst under monotona aktiviteter som simning, cykling, löpning) och bli en starkare gladare mamma.
Nu är jag nyfiken, du som är förälder, hur har din träning förändrats sedan du fick barn?
Jag tränar enbart hemma och löptränar när det finns tid. Som du skriver är tiden en bristvara. Jag har två barn i åldrarna 1 och snart 3 år och det är inte ofta jag har egentid.
Min träning är viktigare än någonsin idag eftersom jag bara kan fokusera på mig själv och får en paus i småbarnsstöket. Vi bor i hus och för att effektivisera träningen använder jag mig oftast av min egen kropp när jag styrketränar och numera är passen mycket mer strukturerande. Jag springer väldigt mycket, det ger massor av energi och glädje. När jag väl tränar finns en tanke bakom, vad jag vill och mål jag vill uppnå. Det har jag inte haft tidigare.
Låter klokt och bra. Jag älskar löpningen mer sedan jag fick barn, behöver tiden för att rensa huvudet.
Helt klart har träningen förändrats sedan jag fick barn. Inte minst för att kroppen numera protesterar om jag försöker ge mig ut och springa eller hoppa studsmatta – det tycker inte mitt bäcken om alls. Tiden är en bristvara, det håller jag verkligen med om. Efter första barnet tränade jag nästan inte alls på ett år (ett spinning+core-pass i veckan bara). Med andra pysen har jag tränat 2-3 ggr per vecka sedan han var några månader gammal – vis av misstaget att ständigt underhålla mitt första barn. Tvåan har jag istället tränat på att underhålla sig själv medan JAG tränar. Dock får jag förstås anpassa träningen efter honom. Cirkelträning, med en cirkel mellan amning och lunch, en efter lunch och en efter sovstunden under vår gemensamma promenad är väl bäst nu när han är lite mer mobil (1 år snart). Innan dess tränade jag med honom som vikt (i bärsjal), eller satte honom någonstans medan jag körde kettlebells eller styrka. Nu vågar jag inte kettla med honom i närheten eftersom jag är rädd att han ska få den på sig… Tränar när jag pausar från jobbet (halvtid, 2½ dag i veckan hemifrån), på lunchen. När ettan var liten och tvåan inte född tränade jag hemma på kvällarna när han hade somnat. Men för att mitt livspussel ska gå ihop – med träning som en ytterst viktig ingrediens – krävs hemmaträning i kombination åtminstone några gånger med att jag har hand om båda barnen. Instruerandet har jag dock fått lägga på hyllan ett tag. Om jag kan ta upp det igen får det bli när minstingen har börjat på förskolan, d.v.s. till hösten, och då får jag ta det när han är där, och jobba på kvällarna när barnen sover. Fördelen med ett flexibelt jobb.
Kram
Tack för din kommentar. Väldigt intressant att höra hur du gör. Det gäller verkligen att hitta ett sätt som funkar för en själv och den familj man lever i. Bra att kunna inspireras av andra och sedan hitta sin egen väg. KRAM