Min och Ebbas tennistimme varje vecka börjar att bli en härlig vana. Idag var vi dock inte lika vassa som vanligt. Ebba kunde skylla på lite förkylning. Jag däremot hade inte så mycket att skylla på. Ibland går det bara inte att få in bollarna och slagen som man vill.
Men jag måste säga att jag är glad över att jag tog upp tennisen igen för drygt ett år sedan. Jag spelade när jag var mindre, men sedan blev det ett uppehåll på många år med fokus på annan träning.
Jag tycker att tennisen är en skön kontrast till all träning som jag gör inom gymmets väggar. Det går verkligen inte att tänka på någonting annat än bollen som kommer emot en. Börjar tankarna fladdra iväg så blir det ofta ett kasst slag. Fullt fokus gör att en timme tennis försvinner galet fort.