Det känns nästan som att jag har sommarlov nu – i alla fall var det avslutning på tennisterminen idag och det var sista gången på SATS Hötorget (fast vi kommer köra morgonklasserna på SATS Zenit istället – hurra!).
Nu hoppas jag på en del tennisspel med vänner och min man i sommar. Frågade även min tränare om råd när det är bra för Charles att börja i tennisskola. Han föreslog att Charles ska följa med och se mig spela så att han blir intresserad samt leka med racket och boll hemma (det gör vi redan och Charles älskar det). Sedan kan Charles spela med oss föräldrar för att få in känslan och först när han är 5-6 år tycker min tränare att det är dags för tennisskola, först då kan han börja ta instruktioner och förstå tekniken. Eftersom jag har en bror som är grym på tennis kanske han får agera lite tränare i början. Hoppas såklart att Charles (och Tilde) ska få intresse för tennis, men vill de inte kommer vi inte tvinga dem såklart, de får hålla på med vilken idrott de vill.
Det låter rätt pressat redan.
Det tycker jag inte, Charles älskar att leka med bollar, klubbor och racketar.
En fråga av ren nyfikenhet; om de inte vill hålla på med någon idrott över huvud taget, hur resonerar du/ni då?
Jag var inte heller så förtjust i sport när jag var liten, men jag testade något varje termin och till slut fastnade jag för dans och aerobics. Jag tror på att det finns något för alla och alla behöver röra på sig, men om de inte vill gå på organiserad idrott får vi röra på oss i familjen tillsammans.
det låter som en sund inställning. 🙂