När jag sprang marathon i år var jag övertygad om att jag aldrig skulle göra det igen. Dagen efter började jag ändra åsikt. En vecka efter loppet kunde jag knappt vänta tills jag skulle få springa igen. Men sedan hände något. Min löparmotivation försvann totalt och jag känner att min löpning hela sommaren har fått lida efter min urladdning mentalt och fysiskt i början av sommaren.
Idag ramlade en inbjudan från Stockholm marathon 2010 ner i brevlådan och jag ska erkänna att suget vaknade. Hur grymt hade det inte varit att få krossa min tid från i år nästa år då loppet går på min födelsedag! Men, är det värt det? Kommer även nästa sommars löpning påverkas, eller kommer jag att klara det bättre då. Hmmm. Med bättre träning under vintern kommer nog även resultatet att bli bättre, men då gäller det att den ordentliga löparglöden som jag kände förra vintern kommer tillbaka. Jag tror att jag får suga på den här karamellen lite till innan jag anmäler mig.
Jag kör! Anmäld och klar… Klart att du ska vara med Terese! 🙂
Nu har jag tagit steget och anmält mig! Gaah, är sjukt förväntansfull…
Inspirerande att se dina bilder från loppet…
Ha en fantastiskt kärleksresa!
Fick oxå en inbjudan igår och har tagit mig en funderare. Så här säger vi; springer du springer jag. Då har man alltid en att träna med och jag lovar att löpglöden kommer tillbaka i vinter. Och nu när du vet hur det kändes i sommar, kan du förbereda dig mentalt på ett helt annat sätt. (Dessutom säger jag som mela, alla kan springa en mara- konsten är att göra om det) kram!
Om jag vore du skulle jag kanske satsa på något lite kortare lopp (t.ex. Göteborgsvarvet) och ha det som morot för att komma igång med löpningen igen. Du kan ju alltid springa maran 2011!
Jag vågar inte satsa på maran 2010. Så istället tänkte jag träna mycket under vintern, springa många grymma kortare lopp under 2010 och sikta på maran 2011.
Jag anmälde mig till Paris Marathon idag! Läs bloggen. Kanonbra blogg du har förresten 😀
Jag är anmäld, men det beror ju på att jag aldrig sprungit en mara förut och bestämt mig för att jag ska genomföra minst en i mitt liv 🙂
Klart du ska springa! Jag ska… Sprang halvmaran i helgen under 2 h (trots att jag varit däckad i bältros flera veckor och bara hunnit 2 träningsrundor mellan sjukdom och lopp) och min enda tanke när jag kom i mål var, när får jag springa nästa gång? Lidingöloppet nästa 🙂
Kram
(hon som inte sa hej, men citerades i bloggen, på Karlavägen innan loppet)
Fick också inbjudan i brevinkastet idag och kände mig lite utmanad! Har aldrig sprungit marathon, utan mitt längsta lopp var halvmaran i lördags. Men tusan så roligt det var! Så när den där inbjudan låg på min hallmatta var det som att någon försökte säga till mig ”se här, här är din nästa grej!”… 🙂 Och att springa på sin födelsedag skulle jag tycka var helt optimalt! Värsta grymma sättet att fira födelsedagen på. Tror du inte att suget kommer dyka upp på vårkanten? 😀
Oj, jag är verkligen ingen löparmänniska, men om jag vore det tror jag ändå inte att jag skulle vilja offra min födelsedag sådär.. Men du kanske ser det som att fira den istället? 🙂