Spark i baken

Idag är det årets första arbetsdag för min del. Resten av familjen är fortfarande lediga, men jag har en hel del att göra idag, har stängt in mig i hemmakontoret och känner mig taggad att ta tag i ”att göra”-listan. Efter ett par veckors ledighet har jag fått ny energi och ser fram emot jobbet. Har alltid älskat känslan av nystart som sker efter nyår och sommaren.

Inledningen av året blev som ni vet inte min bästa med sjukdom, men nu blickar jag framåt. Jag längtar efter att genomföra första träningspasset för i år senare i veckan, instruera cykling på SATS Hötorget på fredag samt spela tennismatch på lördag. Senare i vår ser jag fram emot roliga jobbuppdrag i mitt frilansjobb, Barnmässan i Karlstad, Mammamingel i Norrköping, föreläsning utanför Göteborg samt en spännande resa till Kina. Därefter avslutas våren med Stockholm marathon.

Under sommaren gissar jag att det blir en (förhoppningsvis inte alltför lång) löppaus efter maran för att på nytt få mental kraft att satsa om. I november väntar marathon i New York. Det blir ett härligt 2015 med för min del mycket löpning, tennis och skrivande. Under våren har jag nämligen planerat in minst en fast heldag med skrivande i veckan för att få tid till min nästa bok som jag håller på att skriva. Berättar mer om den längre fram.

Tidigare år brukar jag skriva långa listor på allt jag vill få gjort under året och några saker bockas alltid av, dock inte alla. Numera sätter jag inte så detaljerade veckoplaneringar. Jag upplever att det nästan stressar mer än hjälper. En del aktiviteter och jobb är fast varje vecka, men i övrigt är det bra med en del flexibilitet då livet hela tiden förändras och det är svårt att förutse saker. Jag känner mig väldigt harmonisk inför året. Jag vet vad jag vill göra, men har ingen stress eller press i kroppen. Jag satsar exempelvis inför maran, men jag har ingen lust att följa ett strikt träningsprogram för att ta mig dit. Istället gör jag mitt bästa utefter hur varje vecka ter sig. Ibland kommer det bli mer löpning, ibland mindre (som nu under jul). För mig har det aldrig varit intressant att springa snabbast, även om jag stundtals tidigare har känt tidspress från andra, det jag vill är att ha roligt och utmana mig själv, och den tanken är väldigt skön att ha landat i. Jag springer faktiskt inte för någon annan än mig själv.

Det var lite blandade tankar från mig om det nya året så här på måndagsmorgonen. Hoppas att ni har fått en bra start på året! Nu är det dags för mig att beta av mejlhögen.