Det är intressant hur ens perspektiv förändras under en graviditet. Redan i somras tyckte jag att magen var stor. Men när jag tittar i backspegeln ser jag att så knappast var fallet. På bilden med det gula linnet var det mitt på sommaren och jag tyckte magen hade hoppat ut rejält, men nu ser jag att det bara är en lätt putning. Gymbilden uppe till höger är från tidigare i höstas och även där fanns gott om utrymme kvar i linnet. Det är egentligen först nu sedan några veckor tillbaka som magen är stor och härligt gravidrund. Känns lite konstigt att snart bli av med den. Älskar gravidmagen, men längtar samtidigt till livet som väntar efter graviditetens slut med allt vad det innebär med bebismys och två små barn att älska över allt annat. Dessutom är jag full av motivation att komma igång med träning ordentligt igen. Känner stort sug efter att få svettas, ta i, känna mjölksyra och få en massa endorfiner.
SÅ mysig mage du har! När är det lilla guldkornet beräknat? =)
Julafton 🙂
Ååååhhh va härligt och roligt, precis samma tankar som jag har haft under min graviditet… Detta är min första graviditet, så det känns skönt att höra att även du med din andra graviditet tänkt samma tankar 🙂 Jag går in i v 30 imon, så det är ju fortfarande en del av magen som ska komma till! Lycka till!
Kram Martina
hej,
jag har INGEN träningsmotivation, jag kan ibland, väldigt sällan känna att jag kan väl träna nu, men för det mesta är det bara hemskt. Jag vill verkligen inte men samtidigt vet jag ju hur bra man mår efter.. jag sitter bara hela dagarna så därför behöver jagmest av allt börja röra på mig. Men det räcker inte för mig att veta att jag mår bra efter. Hur ska jag få motivation? du låter så peppad på att träna..
kram