Åh så kul att flera av er är med på att skicka gulliga lappar till människor som betyder något för er. Min mamma hörde av sig till mig och berättade att hon efter att ha läst mitt inlägg la ner en lapp i min pappas resväska (han flög utomlands i jobbet idag). Ni som har skrivit lappar – kan ni inte berätta hur ni gjorde? Jag tycker det är grymt inspirerande att höra sådana berättelser.
Lapparna sprider sig
Kommentarer
Lämna ett svar
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
Jag brukar klippa ur bokstäver eller ord ur tidningar och bilda meningar som jag sedan sätter på en lapp till min kille. Som ett hotbrev fast fint.
Jag gillar att både skriva och få lappar. En gång ledde det dock till att mitt förhållande med mitt barns far tog slut. Jag hade skrivit en gullig lapp till min sambo som skulle jobba borta några dagar. Jag ville att han säkert skulle hitta den så jag lade den i hans necessär. Där låg en present och ett kort med en fin kärleksförklaring på. Inte till mig…. Så uppdagades hans affär, som inte heller var den enda orsaken till att det tog slut men som blev spiken i kistan. Det var trots allt positivt för han var inte bra för mig. Min dotter är vuxen nu så det är länge sen det hände.
Kram!
hej!
det är märkligt vad folk tycker att man tränar för mycket. jag instruerar spinning två ggr/vecka och gymmar (i bästa fall) två ggr/vecka. har jag tid eller om det vädret är ok går jag gärna ut o går eller kanske yogar. även om jag skulle träna varje dag så kommer jag ändå inte upp i den tid kroppen är gjord för att röra på sig. jag har ett stillasittande jobb och skulle behöva röra på mig varje dag, och kanske t o m två ggr/dag. men av någon anledning tycker de som själva inte har behov av att röra på sig att det är tvångsmässigt/sjukt att bli glad av att träna och jag får ofta den missriktade omtanken.. ”träna inte för mycket bara”. nu ska jag gå ut och ta en promenad i det vackra vintervädret, för att jag mår bra av det!
Ibland handlar det även om avundsjuka från omgivningen, många önskar att de också var aktiva och tyckte träning var kul. Det enda vi kan göra är att uppmuntra dem att komma igång och föregå med gott exempel.
Ohh, lappar is the shit! Haha.
Jag brukar skriva ganska många små gulliga lappar till min pojkvän men en gång minns jag speciellt. Jag skulle åka till Afrika, och på kvällen innan jag skulle åka till flygplatsen gömde jag en gullig lapp på hans kudde under täcket. När jag kom hem två veckor senare låg lappen på nattduksbordet, eftersom han läst den varje kväll! 🙂 Ha det riktigt bra!
Hej!
Först vill jag ge cred till en inspirerande och härlig blogg.
Jag läste dock för inte så länge sedan att du har haft anorexi. Jag själv är ett levande bevis på att den sjukdomen är megasvår att bli av med då jag har kämpat med ångesten i flera år. Jag vet också att många anorektiker inte blir av med anorexin, utan att den sjukdomen ofta övergår till t.ex. bulimi eller ortorexi. Jag vet inte om jag är helt ute och cykalar men det verkar som att du har ett extremt kontrollbehov angående maten och träningen. Är jag gel ute och cyklar när jag misstänker att du har en släng av ortorexi?
Ta hand om dig.
Du är ute och cyklar, men det är gulligt av dig att ställa frågan. När jag var dålig trodde jag aldrig att jag skulle bli helt frisk, men jag kan ärligt säga att jag är det idag. Jag känner mig friskare än andra människor som aldrig har varit sjuka då jag har lärt mig mycket av min sjukdom. Idag så äter jag allt, har absolut inget kontrollbehov över det och nu under min graviditet tränar jag runt fyra gånger i veckan. Just träningen var förövrigt en av faktorerna som fick mig att kämpa för att bli frisk. Jag älskade träningen redan innan jag blev sjuk och saknade det när jag var dålig och inte fick röra på mig. Idag tränar jag för att jag älskar det och jag älskar att inspirera andra människor att leva ett hälsosamt liv – utan pekpinnar. Jag hoppas att du snart blir bättre. Kram.
Jag lämnar ibland lappar med ett ganska obetydligt innehåll, som ändå uppskattas väldigt mycket för att personen som får den vet att man tänkt på dem.. Senast en lapp till mina föräldrar ”god morgon, damerna vann hockeymatchen nu på morgonen. ps kaffet är ovanligt gott idag!” Jag har även sms:at min mamma (ibland är man ju inte fysiskt tillräckligt nära för lappar..) små saker som ”det är underbart väder och fåglarna kvittrar!”
Lappar på måndagar kanske borde bli återkommande? Att sprida lite extra glädje just på måndagar som många annars tycker är sega.. fint initiativ 🙂
Jag lägger ofta en liten I love you-lapp i makens kylväska (han tar med lunch till jobbet). Och han sätter oväntade små post it-lappar, typ på kaffekokarem, på kudden osv. Det GULLIGASTE han gjort var att skriva I LOVE YOU i imman på badrumsspegeln. Texten försvann såklart efter en stund men sen när när jag klev ut i duschen hade den immat igen och jag kunde läsa det. =)
Jaa, jag älskar lappar!! La en lapp i min pojkväns träningsväska en gång, om hur mycket jag tycker om honom och att han skulle köra hårt på passet. Fick ett sms från gymmet om hur gulligt han tyckte att det var.
Sist reste jag bort och lämnade en lapp till honom som han hittade hemma när han kom från jobbet och jag hade åkt. Även då fick jag ett sms om hur gulligt det är. Lappar är med andra ord mycket uppskattade! Jag kommer fortsätta 🙂
Brukar glida in med lite lappar för istället för mail på jobbet! Blir lite enformigt med allt mailande!
Jag brukar ta en liten lapp och skriva något på eller bara rita ett hjärta. Sen smyger jag ner lappen ganska långt ner i hans resväska så att han inte ser den på en gång. Det gäller att passa på att gömma lappen när han rotar runt med annat så han inte ser något. Det är alltid lika uppskattat =)