Idag blev Tilde stor. Det är i alla fall så det känns. Hon hade sin första inskolningsdag på förskolan och jag var med henne hela dagen. Riktigt spännande tyckte hon att det var. Favoriten var sångstunden, och värst var blodpuddingen till lunch, den tyckte hon inte var så god. Stoltast var storebror Charles som berättade för alla om lillasyster som börjat på samma förskola (fast avdelningen för små barn – mycket viktigt) som han.
Imorgon tar Glenn över stafettpinnen och hänger med på inskolningen. Då blir det fokus på jobb för min del. Jag har jobbat parallellt när jag varit föräldraledig med båda mina barn. När barnen varit små har det gått alldeles utmärkt, då sover de ändå rätt mycket. Men i takt med att de växer vill de ha mer uppmärksamhet och stimulans. Därför tycker jag det ska bli otroligt skönt att ha mina jobbtimmar mitt på dagen när barnen är på förskolan och att jag kan lägga hundra procent fokus på familjen när jag är hemma med barnen. Det har varit rätt stressigt stundtals under hösten. Nu blir det bättre balans.
Dagens lunch. Inte riktigt i Tildes smak.
Mammas dotter …
Sjukaste jag har läst! Har du satt en ettåring på en förskola? Hur kan man överhuvudtaget sätta så små barn i förskola? Fyfan
Vet inte om du har barn själv, men då borde du veta att varje mamma vet bäst vad som passar ens eget barn. Otroligt okänslig kommentar. Det finns olika åsikter om när det är rätt att börja, självklart är det individuellt per barn. Vi satte även Charles i förskola när han var drygt ett år. Fördelen brukar vara att de inte är så medvetna än, så det är en bra ålder att skola in dem. Vid 1,5 år kan det vara mycket tuffare. Jag tror Tilde har det bra på förskolan, det är bra personal och hon får utvecklas och utforska en massa spännande saker.