Efter 5 km..
Efter nio km..
Efter – glad och trött!
Japp, idag var det dags för Kvindelöbet som jag anmälde mig till för någon månad sedan. Femton kilometer har jag aldrig tävlat i och inte sprungit så långt sedan jag sprang halv-maran i höstas. Har ju kört milen ett par gånger på sistonde så kände mig ändå ganska förberedd. Laddade med en pizza igårkväll, havregrynsgröt i morse och pasta till lunch. Klockan 17.45 gick starten och innan det var det uppvärmning som jag skippade. Tycker det är konstigt att hoppa och gympa innan man ska löpa långt. Det är ju inte precis något man brukar göra innan man ska löpa så varför göra det innan ett lopp? Istället joggade jag lite på plats och tänjde ut.
Starten gick och jag kände mig pigg och höll en bra hastighet. Hade ingen koll på tiden förrän jag kom i mål, men det kändes bra. Det var varmt och skönt men solen höll sig borta som tur väl var. Ganska tråkig runda som gick runt tre gånger men väldigt fint vid strandpromenaden vid Amager, kunde vinka hem till Sverige. Det var vätskepaus vid 4.5, 8 och 11 km och jag slänge vattnet i ansiktet och försökte träffa munnen. Målet vara att inte stanna en sekund vilket jag klarade. Fick någon känning i axeln och baksida lår någon gång, men annars gick det toppen. Sista tre km ökade jag hastigheten och spurtade sista 500 meterna. Kom i mål på 1 timme, 21 min och 52 sek vilket jag är väldigt nöjd med. Blev emottagen av min bästa pojkvän som befann sig på flera platser under löpets gång för att heja och fota. Kärlek! Nu ska jag bara slappa resten av kvällen, tigga massage och äta mat!
n
