Sedan igår kväll har allt gått i ett annat tempo. Mycket som hänt.
Erik var iväg med Missing People på ett sök, hans tredje på kort tid. Jag jobbade sent och kunde inte delta. Något som jag idag kanske någonstans är ganska glad över.
Efter många sök fann de honom tillslut. Kim.
Mycket känslor i omlopp och det slutade med att vi fick två nattgäster som vi ansåg inte borde sätta sig och köra timmar hemåt efter vad de varit med om.
Så det blev inte många timmars sömn för någon av oss inatt.
Tack och lov jobbade jag inte jättemånga timmar idag utan har kunnat spendera större delen av dagen med sambon som mår rätt dåligt över det som skett. Oundvikligt att man investerar rätt mycket känslor när man så intensivt söker efter en person. Som dessutom var närstående med Eriks kusin, som tyvärr inte heller finns med oss idag.
Så. Djupa andetag. En dag i taget.
Mannen är just nu ute och går en runda med sällskap av blå himmel och podcast. Verkar som att ovädret dragit vidare. Jag plockar några tomater från växthuset, skär upp och blir glad av den fina färgen. Lysande.
I morgon fredag väntar jobb (som vanligt, såklart) men ser redan nu fram emot fredagskvällen.