Precis som rubriken lyder har vi nu, återigen, inlett projekt sluta amma. Huruvida det kommer bli helt och hållet eller endast nattamningen återstår att se känner jag.. Egentligen önskar jag att Valther självmant ville sluta amma, men då han fortfarande vaknar tre gånger i timmen nätterna igenom känner jag att det inte är så bra för min hälsa.
Energimässigt klarar jag det – För hey vad har jag för val? Bara att gilla läget och göra typ..
Men nu har jag varit förkyld i två veckor och det vägrar ge med sig helt och hållet. Mitt minne är RÅkasst, jag tappar ord och IQ och jag går konstant runt med en stress i kroppen eftersom jag aldrig får återhämta mig under natten.
Jag hajar att alla föräldrar sover dåligt de första åren, men OM att sluta amma kan påverka sömnen i positiv riktning så är jag villig att göra ett försök!
Nu är han ändå drygt 9 månader och äter riktigt bra med mat dagtid så rent näringsmässigt klarar han sig fint.
Hursomhelst.
Vi har gjort ett helhjärtat försök tidigare. Jag sov på soffan under en vecka och Erik vaggade Valther vid varje uppvak.
Första natten hade han ca 7 skrikperioder på 25-40 min och sedan blev det successivt bättre för varje natt. Sista natten hade han endast 3-4 uppvak men somnade om ganska snabbt igen.
Men så fort jag flyttade tillbaka in i sovrummet så gick det åt fanders och vi föll tillbaka i samma gamla mönster.
Denna gången försöker vi ha en annan approach. Jag sover fortfarande i sovrummet och tar också upp och försöker vagga om.
Igår (när vi inledde detta projekt) skrek han oavbrutet i drygt en timme och det kändes inte bra för någon av oss, så då ammade jag en kort stund men lät honom inte sova vidare fortsatt snuttandes (ni som vet vad jag menar med detta – Ni vet!).
Sedan hade han en till runda då han inte ville/kunde somna om och han var extremt snuttig. Så ammade ytterligare en gång.
Men totalt på hela natten ammade jag endast två gånger och det är ju en klar förbättring om man jämför med tidigare.
Tänker att det kanske är bättre att göra en nedtrappning? Och att endast amma två gånger/natt är ju helt hanterbart med tanke på hur det varit innan!
Ska inte skriva som mer om ämnet nu utan tänker att det kommer uppdateringar allteftersom tider flyter på. Men kan ni inte skriva lite tips eller dela med er av era erfarenheter om hur det gått att sluta amma? Slutade ni enbart på natten eller abrupt helt och hållet? Blev nattsömnen mycket bättre?
Håll tummarna för oss! ♥
Vi slutade helt och hållet tvärt så men hade successivt övergått till mer mat och således välling. Jag började jobba så orkade helt enkelt inte med att jobba med snuttnätterna även om de i sig är mysiga. Upplever att både jag och Ebbe sover mycket bättre. Han sover i egen säng i eget rum så vi stör inte varandra vilket hjälper sömnen mycket. Förstår det är olika för alla men det har funkat bra för oss.
Jag slutade amma först på natten då det spårade rejält och dottern gick från att vakna ca 1-2 ggr per natt till 1 gång i halvtimmen. Vi kämpade på med 100 uppvak per natt ett tag, men märkte Ganska snart att hon somnade om direkt när jag tog upp henne, alltså hon snuttade bara på bröstet, så då tog jag det som att hon faktiskt inte var hungrig. Och både hon och jag var väldigt slitna på dagarna. Så det blev att vi flyttade henne till egen säng, i eget rum där och då. Det blev kanske en vecka med nätter där det blev att trösta vid uppvak, men nu sover hon så mycket bättre och sammanhängande framförallt. Har sovit på hennes rum någon gång bara för min egen separationsångest men då vaknar hon genast flera gånger igen. Dottern är 7 månader nu☺️
Hej! Jag har tyvärr inga råd då jag/vi själva ska ge oss på samma projekt till helgen. Min dotter är lika gammal som din son men vaknar inte i närheten lika många gånger. Min plan är att sluta amma på just natten men fortsätta morgon och kväll. Får se om det håller.. vår tanke är att göra som ni gjorde vid första försöket. Har varit nervös för detta i typ en månad men känner att det är dags nu.. hursom ville jag bara skicka lite pepp och positiva tankar ert håll! Ser fram emot att läsa om en uppdatering om hur det gått senare om du har möjlighet till det. Stort lycka till!
Jag kan bara berätta utifrån mina egna erfarenheter, alla barn och föräldrar är ju olika. Jag har två pojkar (5 och 2,5), båda har helammats från start, vägrat flaska. Äldsta sonen slutade självmant med napp vid 6 mån och yngsta sonen har fortfarande napp, dock aldrig varit tokig i nappen och mest fått vid vila på dagen och ibland på natten. Jag har haft så mkt våndor kring detta med nattamning med båda två. Båda har varit riktiga ”nattsnuttare” och velat ha tutte så fort de vaknat till. Med äldsta sonen gjorde vi nåt försök att sluta vid ca 10 månader, mest för att han var sen med att börja äta riktig mat och BVC sade att jag skulle sluta amma på natten. Då tog pappa uppvaken på natten. Han skrek och skrek och det fanns inte en chans att jag stod ut med det. Vi avbröt försöket och fortsatte som vanligt (och ja, han började äta mat så småningom och dippade aldrig på sin kurva). Vid 18 mån ålder var jag tvungen att åka iväg 2 dagar och jag beslutade mig för att prova att lägga honom utan att amma. Visst, det tog 1,5 h men ungen somnade tillslut utan att ha frågat en enda gång efter tutten. Jag förberedde mig på en total kaosnatt, men han vaknade till någon enstaka gång och somnade snabbt om. Han måste helt enkelt varit mogen för detta! Inga återfall och inga konsekvenser förutom att nattningarna tog längre tid. Yngste sonen slutade amma för ca 1 månad sedan. Ja, den här gången var jag inte så stressad och lät det ta tid. Men även nu var jag tvungen att åka bort, plus att jag faktiskt var riktigt less på det. Nu får vi natta i vagnen, men han sover sedan i sängen resten av natten bredvid mig (som har en tränings-bh på mig). Han är ju så stor att jag kunnat prata med honom om det, förberett honom på att sluta och sagt att tutten är trasig osv. Denna gång åkte jag och storebror iväg en vecka och lillen var ensam med pappa som fick ta nätterna. Det gick jättebra och han var inte ledsen en enda gång. Vad drar jag då för slutsatser av detta? Det tydligaste är nog att åldern kan ha stor betydelse, vilket nog varit fallet för oss. De genomgår ju separationsfasen kring ca 9-12 månader, kanske är det inte lättast, smartast, bäst att sluta just då? Sedan att det kan gå till på olika sätt. Med äldsta gick det bara inte att pappa tog över, han blev rabiat! Men det gick bra att jag nattade utan tutte. Med yngsta kände jag redan från början att det skulle bli en större kamp för mig att försöka själv än att lämna över till pappa. Vi har haft sjukt jobbiga perioder av nattsnuttande, men också lugnare perioder då de inte vaknat lika ofta. Jag är framförallt glad att jag höll amningen igång med yngsta sonen, han har haft stor nytta av detta när han började förskolan och därmed varit mycket sjuk. Vid magsjuka och lunginflammation var det bara amning som funkade och jag var trygg med att han fick i sig vätska och näring (även på dagen). Så mitt tips är bara, tänk ett varv till! Kan det vara en extra jobbig period nu (separationsfas)? Försök att tänk i ett längre perspektiv än just här och nu (även om det är urjobbigt). Kanske går det att gå en medelväg och bara erbjuda någon gång per natt, men min erfarenhet säger att det då är svårt att dela rum och framförallt att samsova. Men det kanske funkar utmärkt för er! Hitta er väg, huvudsaken är att ni båda mår bra. Detta blev en lååång kommentar, Stort lycka till när det väl är dags att sluta!