Vaknade av att solen sken in bakom rullgardinerna, gled i kläderna som jag la fram igår kväll och tog mig ut på en timmes promenad. Gick Ellarundan för första gången på länge. Gick den för några veckor sedan men då fixade inte höften det. Idag kändes det bättre men fortfarande lite svajigt med det ojämna underlaget, kroppen måste parera mycket mer då och bitvis tar det emot. Men överlag var det en grymt härlig runda! Solen som sken på kroppen och huden som absorberar d-vitamin. Få känslor som slår det.
Gick och glodde ned i diken på jakt efter tussilago men såg inte en enda. Får nog bege mig ned till stationen och leta i backarna där, brukar ge full pott. Är dock inte en sådan som plockar, för min del får de gärna växa kvar och sprida sig 🙂
Däremot såg jag flera snödroppar, krokusar och pyttor! Känns tidigt för pyttorna men å andra sidan hade vi en hel del på tomten i december 😛
Åh, Ella – där är det så fint! Jag har sprungit där ett par gånger, och det är fint som i en Astrid Lindgren-film.