Barnet sover och jag har precis fått i mig lunch. Fy tusan vad hungrig jag var!
När man lever med små barn har man själv lägsta prioritet. Man hinner knappt äta och att duscha ostört är ett minne blott. Även om jag inte lever full tid med J så får man ändå sin beskärda del efter en vecka ihop.
Men visst, när man är hemma bland sina egna prylar, i sitt eget kök, och det är ens egna barn så är det kanske lite lättare.
Det lilla modelejonet! Redo för lekplatsen! (Ja, vi fick byta byxor efteråt)
Jag hade tänkt att vi skulle ta oss till Täby C redan tidigt i morse. Men direktbussen gick tydligen bara under rusning (tidig morgon och e.m/kväll). Behöver köpa en doppresent och tiden är knapp! Förhoppningsvis hinner vi dit en sväng senare när bussen börjat gå.
