Vi har precis kommit hem från en vad jag trodde var en milslång promenad men det visade sig att jag hade gått fel och min runda var enbart futtiga fem kilometer. Det var med andra ord inte så konstigt att jag kände mig så stark som orkade hela vägen.. I morgon ska jag in till stan på efterkontroll och på fredag ska vi till Jenny så nästa promenad blir först nästa vecka och jag får ju hoppas på att jag går rätt då. Annars så har vi haft en väldigt bra dag och natt, Felicia sov i hela tolv timmar med bara två matningar. Jag var grymt utvilad när hon vaknade vid sju i morse och kunde inte somna om när hon gjorde de, men jag låg och pussade på henne i stället. När hon sen vaknade så fortsatte vi att mysa på golvet. Vi tränade att ligga på mage, pratade med djuren och skrattade. Hon är så stark våran tjej så nu kan hon dra sig från liggande till sittande och från sittande till stående. Jag frågade sköterskan igår på bvc om det kunde vara farligt på något sätt, men hon sa att det var helt okej och att det bara var bra att hon tränade. Skönt att höra känner jag för man vet ju aldrig med då små!
Nu sitter jag och gottar i soffan med Philadelphia och Grissini och väntar på att hon ska vakna..
Senaste kommentarer