Ida Zäta

Det är med en klump i magen jag går till jobbet idag. Igår blev jag påmind om anledningen till varför jag inte gillar mitt jobb. Det är på grund av alla oförtjänta utskällningar man får av kunder för att man sköter sitt jobb. Igår var kunden så otrevlig att jag tillslut fick be henne att gå. Efteråt var tårarna inte långt borta. Inte för hennes ord utan för behandlingen man får utstå på sin arbetsplats. Första året jag jobbade var det värst, då grät jag för minsta lilla, men man blir luttrad och tillslut blir det en vana. Ganska hemskt om man tänker efter. Idag försöker jag bara le och stänga av, göra mina arbetsuppgifter och låta kunden gå. Men man måste ha en gräns, jag som människa har ett värde även fast jag sitter bakom företagets skyltar. Idag känner jag inte alls för att gå tillbaka till jobbet och skräcken för att denna kund eller en liknande kund kommer igen hänger som en skugga.