Krax, krax ungefär så låter jag idag. Men efter en natt med lite sömn så är det kanske inte så konstigt. Felicia ville absolut INTE sova i sin egen säng i natt utan vaknade varje gång jag la ner henne, det spelade ingen roll hur länge jag väntade och hur djupt jag trodde att hon sov. När hon väl var i sängen så gick det inte mer än en minut så vaknade hon. Så jag kapitulerade av trötthet och lät henne ligga bredvid mig, vilket resulterar i att jag knappt får någon sömn eftersom hon är som en ål som slingrar sig hela natten, notera dock att det är enbart på mammas sida av sängen. Trotts att hon har hållit mig vaken nästan hela natten så tycker jag ändå lite synd om henne eftersom hon har gaser i magen och har inte gjort en ordentlig bajsblöja på några dagar. Jag vet ju av egen erfarenhet hur jobbig en trög mage kan vara, så vi ger henne vatten och hoppas på det bästa. Har funderingar kring hur jag ska få henne att vilja sova i egen säng också, kanske en filt att ligga på skulle göra susen för vi vet väl alla att det är ganska så kallt att lägga sig på lakan till en början. Hon verkar i alla fall villa ha värme och en filt skulle ju hjälpa med de.
Men förutom hennes jobbiga nätter så är hon mitt uppe i en utvecklingsfas. Det är massor som händer och hon växer mer och mer för varje dag. Hon hittar nya ställningar att ligga och sitta på, ett exempel är att hon gillar att ligga med huvudet upp och ner och titta på världen. Hon sträcker sig efter ALLT och vill låna för att stoppa i munnen. Men det bästa av allt är att hon sträcker sig efter mig. Jag blir så klart varm i hela kroppen varje gång hon gör de, vilken kärlek! Den kärleken är så villkorslös att det är hel otroligt, mitt älskade lilla barn ♥
Idag hoppas jag på att vi ska ” Carpe diem” och se till att få lite gjort både med lägenheten och tomten, eftersom vi ska ha namngivning för Felicia nästa helg och det kommer en massa folk hit. Det vore också bra om vi hann att handla lite saker till de också nu när Pontan ändå är ledig och kan följa med. Allt är så mycket lättare när man är två.
Med rumpan i vädret efter maten så är livet toppen!
Jag vet hur det är! Lillan kom precis ur sin fas och har då sovit i vår säng i över en och en halv vecka..! Exakt likadan som du beskriver. Sen hux flux gick det över och nu är harmonin åter. Knasiga faser!
Värm en vetekudde och lägg i sängen en stund innan hon ska läggas, då blir sängen uppvärmd. Sedan lägger ni den bredvid henne så att hon känner värme från sidan också (då kan hon tro att hon blir buren). Det funkar för oss! 🙂 Fast Leia vill inte heller sova själv, så vid första amningen så hamnar hon mellan oss iallafall, haha! Men vi kan lägga ner henne sovandes utan att hon vaknar och det är ett stort plus för oss! 🙂
Hoppas eran påsk har varit bra! Kram!