Ida Zäta

Finns ingen gräns för hur trött jag är

Igår var jag (hör och häpna) ut och svängde mina lurviga. Det var ett bra tag sedan sist och baksmällan satt som en smäck dagen till ära.

Vi började kvällen med middag på Kicks tillsammans med Henrik och Sandra. Men grabbarna betalade notan, beställde in två shotts och drog vid nio tiden. Där satt vi en stund och smuttade på hallonlakrisen innan vi gick vidare. Det blev dansgolvet nästa på Järnvägs, en stund i kön utanför Stadt och sedan avslut i barnen på Järnvägs. Allt för många minusgrader gjorde den korta vägen hem extremt plågsam och jag somnade gott på kudden.

Nu är jag redo för sängen igen och hoppas på en starkare start på dagen i morgon.

IMG_2473.JPG

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.