Ida Zäta

Är det någon fullmåne i natt eller vad är det frågan om?!

Elias vaknar vid två. Jag är nästan heldöd och han blir bara piggare och piggare. Pontus får göra välling. En stund senare vaknar jag av att Felicia ligger bredvid mig och jag får panik. Hon sullar med min bröstvårta, (utanpå min tröja) men jag får panik ändå. Det är det absolut värsta jag vet.

Att sulla bröstvårtan började hon med i samband med att hon slutade amma. Det är något som lugnar henne och gör henne trygg. I början kändes det inte så onaturligt och inte alls så jobbigt. Världens underbaraste fick göra vad hon ville med mig bara hon var lycklig. Idag är det där emot en helt annat ton här hemma. Med tiden blev hon allt mer hårdhänt mot mina bröstvårtor och började vrida på dem. Tillslut var jag tvungen att sova med flera lager kläder som skydd för att få henne att sluta. Att avvänja henne vid att sulla på bröstvårtor har varit en utmaning 1000 gånger större än att sluta med nappen och det var ju inte bara mina hon slullade. Idag, trots att hon är tre år så gör hon det fortfarande på sig själv när hon ska somna och även om hon vet att det är strikt förbjudet att rör mina så kan hon inte låta bli ibland. Själv dör jag. Det gör så jävla ont, på riktigt ont vid minsta beröring, det är obehagligt att bara klä på mig kläder. Är jag kall är det ännu värre. Jag till och med hade problem med amningen av Elias till en början till följd av det här.

Men nu är klockan typ sex eller nå och jag har redan varit vaken sedan innan Pontus klocka ringde. Det kommer bli en lång och trött dag idag.