Första året har passerat, första året av oändligt många. Det är ju knappt att man kan fatta det, våran lilla bebis!
För ett år sedan fick jag en superskön och väldigt välbehövlig ryggmassage. Jag hade haft otroligt ont i många veckor och äntligen gav Pontus mig några hårda tag. Jag fick lite kraftigare sammandragningar efteråt och vi klockade dem lite slött samtidigt som vi tittade på Spårlöst. Men sammandragningarna var allt för oregelbundna och avtog dessutom så vi slappnade av och gick och la oss. Jag vaknade vid ett tiden på natten av att jag hade värkar och sedan gick allting relativt fort. 05.16 föddes världens underbaraste Elias och stal våra hjärtan, precis som storasyster hade gjort 17 månader innan. Hela förlossningsberättelsen går att läsa här
Nu ett år senare, är vi ännu mer förälskade i våran lilla son. Han som nu mer alltid har ett leende på läpparna och gärna bjuder på kärlek. Han tränar flitigt på att springa runt efter storasyster och är nu uppe i åtta steg utan stöd. Han tar det sakta med säkert och jag gissar att det är med stapplande steg som han intar beachen i sommar.
En nyfödd Elias.
Senaste kommentarer