Denna lilla busunge som ni ser nedan har varit på ett riktigt jäkligt humör hela dagen. Allt har varit jobbigt och världen har varit emot honom. Minsta lilla motgång och han slänger sig på golvet och börjar gråta. Humör det har han och har alltid haft. Vi, jag och Pontus kan inte riktigt greppa hur två syskon kan vara som dag och natt. Ändå älskar man dem lika mycket. Det spelar liksom ingen roll hur mycket man får tjata eller bråka, barnen kan skrika tills öronen faller av på en och man älskar dom oändligt ändå, dom är livets mening.
Vi har trotts de haft det ganska mysigt idag. Varit ute en sväng på förmiddagen och sedan tittat på film under eftermiddagen. I morgon har jag planerat en två timmars promenad, vi får hoppas att det blir sol annars kanske det blir andra planer. Lite frisk luft ska vi i alla fall få men sedan blir det soffan och film som gäller för sjuklingen.
Senaste kommentarer