Ida Zäta

Amor vincit omnia

Idag har det varit en sådan där dag som bara har fått gå, ingenting planerat och ingenting har blivit gjort. Vi jobbar fortfarande på att kurera oss från hostan som nu har suttit i sen förra helgen. Jag hade ju en plan om att vi skulle vara upp packade och helt inflyttade nu, men jag får inse att alla har begränsningar. Jag sätter mitt hopp till nästa helg och är nöjd med att garderoben i alla fall går att gå in i nu till skillnad från igår.

Det är en ganska så jobbig tid annars, med förkylning, graviditet och så Pontus som har högt blodtryck. Felicia är väldigt mammig (som alltid) och jag vill ingen annat än att bara åka iväg några timmar, men jag orkar verkligen inte. Är så trött i hela kroppen och har konstant ont i blygdbenet. Lillebrors rörelser är allt mer intensiva och starkare på ett sätt som det aldrig var med Felicia, helt ärligt så gör det ont när han rör sig. Att Felicia har vaknat de senaste nätterna och att vi har stridit om vem som har längst tålamod vad gäller att sulla med mina bröstvårtor är också så sjukt utmattande, detta har pågått  i ungefär en timme innan hon somnar igen, så jag känner inte ens för att gå och lägga mig. Jag vet att jag borde njuta av dagarna med min familj men just nu längtar jag bara tills allt är ”över” när lillebror har kommit och jag kanske får tillbaka ett uns av kraft.

Här är vår underbara älskade lilla skitunge i full färd med att göra hyss. Stora sysselsättningen just nu är att testa gränser samt att klättra på allt. Det finns ingenting som den här flickan inte når och allting har hon rätt att röra. Får hon inte som hon vill så gråter hon och slänger sig bakåt, något som kan få hjärtat att hoppa till halsgropen!

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.