Det blir en tidig kväll för mig känner jag redan nu. De vakna timmarna i natt har verkligen satt sina spår och nu längtar jag bara tills jag får sluta mina ögon och slappna av igen. Snön har fallit hela dagen men eftersom jag inte vill förvärra mina ”krämpor” så har jag avstått från att skotta, någonting som Felicia och mamma är ute och gör nu. Själv får jag en liten vilopaus och samla ihop hjärnan som idag har känts utspridd.
Vi hade i alla fall en super mysig lunch med Sandra och Elsa på Finess, sista gången på länge tyvärr och självklart känns det väldigt sorgligt. Det här med att flytta hem har verkligen två sidor. Det är så mycket som man längtar efter men samtidigt kommer det vara massor att sakna. Framför allt så tror jag att Felicia kommer sakna all uppmärksamhet som hon får av sin mormor, morfar och morbror. Det är guld värt för henne att ha så många att ty sig till dagligen och självklart guld för oss som föräldrar att ständigt få avlastning.
Senaste kommentarer