I kväll hade vi bjudit in Felicias sysslingar Tea och Devin med familj på mat, min mamma, mormor Marina serverade nachos vilket vi alla älskar. Ingen av oss blir någonsin trött på det, konstigt nog för vi äter det allt som oftast. I alla fall så var det första gången som Felicia visade tendenser till riktigt svartsjuka. När Edvin kom och Lisa inte kunde ägna hundra procent till Felicia så visade hon sitt missnöje mer genom att bara vilja vara nära Lisa, gärna sitta i knä eller bredvid. Men nu då började hon riktigt gråta om inte mormor tog upp henne och varken jag eller morfar fick heller hålla i Devin. Det va faktiskt roligt att se en ny sida hos den lilla damen som annars är väldigt medgörlig och snäll. Nu var hon mer bestämd och skulle bara ha sin vilja fram. Hon ville vara minstingen i huset och ingen skulle få ta hennes plats. Vi får väl se hur det går när lillebror kommer, för det skulle vara sjukt jobbigt om hon blev lika svartsjuk då.
Senaste kommentarer