När jag väntade Felicia så hade jag absolut inga cravings, visst åt jag ganska mycket choklad på slutet men det var ingenting i jämförelse med hur jag känner för lakrits just nu. Just saltlakrits skulle jag stundtals kunna dö för. Jag har haft svårt att hitta det perfekta lakritset, den ska vara salt och absolut inte söt och helst ska det gärna vara salmiak. Men nu har jag äntligen hittat det, Haribos piratpengar är precis vad jag letat efter. Jag är dock glad att det ligger på en sådan nivå att jag blir nöjd efter en eller två, kanske tre ibland för annars hade jag förmodligen sett ut som en rullande boll om några veckor och om jag ska tro på skrock så ligger det en lillebror i magen.
Här hemma så börjar en liten tjej bli ganska så stor. Hon sover nu i sin egen säng hela nätterna, eller ja hon har gjort det de senaste två så vi hoppas att det håller i sig. Vi har nämligen märkt att hon sover bättre om hon får gröt innan hon ska somna i stället för välling som hon fick innan. Hon övar för fulla muggar på att gå och visst åker hon på både rumpa och huvud ibland men det borstar hon snabbt av sig och gör ett nytt försök. Hon börjar äntligen fatta grejen med tandborsten och blir inte hysterisk så fort den tas fram, detta gör ju att kvällarna blir lite mer trevliga. Hon äter också mer och mer och jag vågar mig på allt fler kryddor. Nu när det endast är dagar kvar till 1 årsdagen så har jag även börjat släppa ganska så mycket på att inte använda salt. Hon får inga överdrivna mängder, men hon äter samma mat som vi gör.
Hej Ida, jag har trillat in ett par gånger på din blogg och tycker de är väldigt trevlig läsning och ibland väldigt lärorikt.
Vill därför bara dela med mig (om du inte redan vet det) att när jag var gravid så fick jag höra att lakrits kan vara skadligt för fostret/barnet och även för vuxna men då ska det va i stora mängder när det kommer till vuxna. Jag är själv lakrits-tokig så jag förstår dig helt och fullt.