Ibland får jag bara inte ihop tiden till att sätta mig vid datorn över huvudtaget och ibland har jag helt enkelt inte någon lust. Men världen går ju inte under för det även om jag tycker att det är tråkigt när jag inte kan uppdatera här med ett inlägg per dag. Resan ner i torsdags gick väl sådär om jag ska vara ärlig. Felicia somnade ganska på en gång när bilen började rulla, men i Haggsta så hade de stängt av E4:an och jag fick svänga av. Att bilen saktade ner gjorde att Felicia vaknade, till en början så satt hon lugnt och tittade ut. Men efter cirka en halvtimme, precis när vi skulle svänga ut på E4:an igen så började hon gnälla. Som tur var så kunde jag direkt svänga av vid Gävlebro och ge henne en påse med majsrokar samt lite leksaker. Detta höll fröken sysselsatt ända till Uppsala, men sedan började gråtfesten. Det var det svåraste jag någonsin har gjort, men hon fick gråta hela vägen hem. Ååå va det gjorde ont i hela kroppen av att höra på henne och vilken lättnad det var när vi äntligen var hemma. Den natten så sov hon hela natten igenom i sin egen säng. Jag kan lova att vi båda behövde den sömnen. Vi hade tyvärr inte lika tur natten till idag som vi hade hoppats. Men hon sov i alla fall första delen av natten i sin egen säng. Men sedan klockan två så har hon legat och sparkat på Pontus och mig. Idag ska vi till svärmor, farmor Karin som fyller år på tio, elva, tolv-dagen. Middag och fika ser vi fram emot!
Senaste kommentarer