Mitt illamående sitter i sig och vill inte ge med sig, det är så drygt och och kommer och går under hela dagen. Det känns som om jag konstant åker karusell, men det kanske jag gör. Denna lilla vilding som röjer runt här hemma sliter på alla krafterna. Just nu är hon inne i en lite mer gnällig period och det gör inte en redan trött mamma piggare direkt. Bästa botemedlet är mat, sömn eller aktivitet och just nu så tror jag att någon timme i lekparken skulle göra oss båda gott. Vi hade tänkt åka till Rimbo marknad men vädret vill inte riktigt vara med oss och det känns inte så jätte roligt att gå i regnet och bli blöt med små barn. Felicia har börjat låssas gråta också, bara för att få en reaktion vilket hon sällan får då man hör det så tydligt på hennes röst och jag vill inte direkt uppmuntra med bekräftelse. När hon slutar gnälla då ger jag henne i stället desto mer uppmärksamhet. Nappen är också någonting som helt plötsligt har blivit jätte viktigt för henne så vi får passa oss så att hon inte blir en nappunge som ständigt har den i munnen. Nappen behöver hon ju egentligen inte alls eftersom sugbehovet inte finns kvar..
Senaste kommentarer