Älsklingen kommer precis ur sovrummet med en tom nappflaska, han har fått Felicia att somna. Det är verkligen inte ofta det lyckas så det känns ganska så stort för oss båda. Förmodligen större för honom som känner att han kan skapa egna band och rutiner med Felicia, men väldigt värdefullt för mig också som kan få liten egentid på kvällskvisten. Lasagnen blev lika god som vanligt och jag fick i mig två stora portioner, men som tur är så gjorde jag tillräckligt mycket så att det räcker till lunch i morgon också. Skönt att det är fredag i morgon, Pontus funderar på om han ska stanna kvar inne i stan eftersom det är smaka på Stockholm men själv känner jag verkligen inte för att hänga där inne med massa folk och dåligt väder. Nä då ska vi ha det mysigare här ute i Rosersberg med Carro och förmodligen resten av tjejerna i gänget.
Senaste kommentarer