Anitha Schulman

Vi ska på middag ikväll och den här lilla godsaken låg i en ask som väntade på mig. En Malinaklänning. Hur underbar? Det fullkomligt står ju Anitha på den. Känner mig som Penelope Cruz i Blow.

Ni som läser bloggen upplever det säkert att jag är superfåfäng och bara piffar och fixar mig hela dagarna. Absolut är jag fåfäng. Men sanningen är att jag hatar att fixa mig. Minsta motståndets lag är min teori. Jag orkar liksom inte hålla på. Jag vill vara konstant. Är det något jag prioriterar bort så…

Läs HÄR

GUD vad jag blir trött. Visst är det det mest naturliga i världen att få barn. Inga konstigheter och man drillas ganska fort in i föräldraskapet och vad det innebär. Det är lätt, för det är LÄTT att älska sitt barn som man längtat efter så. Men jag har aldrig varit långtidsarbetslös. Jag vet inte…

Ni vet när det där fnisset helt plötsligt dansar innanför läpparna så det liksom bubblar i hela kroppen och bara måste bryta ut. Är inte det en väldigt ung känsla? Jag älskar den. Ett sånt fniss kan göra en dag. Det känns som det går allt för lång tid mellan de där unga känslorna ibland.…