Här kommer ett gästinlägg av Satu 🙂
Nu har jag fått äran att gästblogga här hos Mirka- igen.
Förra gången jag skrev ett gästinlägg här var när jag var gravid med med mitt 5:e barn och undrade lite över igångsättning.
Nu är lilla Olivia 6 månader redan och igångsättning behövdes, då hon kom veckan innan igångsättningsdatumet. (ville ha igångsättning då våra tvilling grabbar kom med raketfart 10 v för tidigt)
Hej, Satu heter jag- har nyss fyllt 30 (<— fortfarande lite ångest över det) landsmaninna med Mirka, glad, positiv “tjej” (!?) som älskar barn och är pedant (hur det kan hänga ihop har jag inte klurat ihop själv än)
Gift med Andres som kommer ursprungligen från Uruguay och tillsammans med våra 5 småttingar bor vi i Haninge.
-Våran äldsta dotter, Nicole, fick vi kämpa för i ca. 2 ½ år innan jag blev gravid, hon fyllde 5 år i slutet på maj.
Sedan har vi våran virvelvind Vanessa som precis fyllt 4 år och identiska tvilling grabbar Danilo & Jonathan som blev 3 i april.
Och så lilla Olivia som är 6 månader.
Det var lite om mig.
Jag tänkte lite på detta med barn och språk.
Jag pratar flytande finska och det gör mina barn också. Andres talar flytande spanska, men är väldigt dålig på att prata spanska med barnen, vilket jag tycker är jätte synd. Hans föräldrar och syskon pratar spanska med dom, men det är inte så att dom kan språket, snarare bara något ord här och där. Dom hade kunnat bli ordentligt bra på 3 språk. Nu är det finska och svenska och lite spanska. Så synd känner jag eftersom barn lär sig så otroligt snabbt och spanskan hade dom kunnat få gratis från sin pappa.
Hur gör ni som är flerspråkiga i familjen?
Pratar ni erat “modersmål” med barnen, eller har ni skippat det? Varför/Varför inte?
Jag bloggar på http://mybabydolls.blogg.se/ och fick äran att få besök av några av Mirkas trogna läsare förra gången jag gjorde ett gäst inlägg och fick en massa fina tips och råd från er. Tusen tack, det värmde i hjärtat att ni klickade in hos mig och tog er tid att lämna avtryck. Hoppas att ni kikar in igen ♥
Ja, vad mer? Dagarna går i ett här hemma och jag vet knappt vilken veckodag det är allt som oftast. Planerar inför rumsbyten gör vi också.
Jag beundrar verkligen dig, Mirka, som orkar att hålla humöret uppe med barnen, flytten, renovering och saker som går snett mm, mm – samtidigt som du bär på ett litet mirakel.
Du är min förebild.
Heja dig!
Här kommer några bilder från våra busfrön också:
Kika gärna in hos mig igen och har ni tid vore det jätte kul om ni sa hej 🙂
Välkomna att följa oss på www.mybabydolls.blogg.se
Kramar/ Satu
Hej! Intressant inlägg, tack!Jag och min man pratar kroatiska med barnen och de äldsta två pratar med oss men svenska sinsemellan. Den yngsta prata mest svenska med mig fast jag svara bara på kroatiska, gjorde det med de 2 äldsta och ”plötsligt en dag så hände det”, dvs att de bytte till kroatiska. Vilket är målet. Den minsta pratar mest svenska med pappa men även lite kroatiska och hon började med bara kraotiska vid 14 månaders ålder, sen vid 2 år när hon började dagis blev det mer o mer svenska. Så jag tror stenhårt på att prata modersmålet med barnen, det är det mest naturliga; för somliga förstås och man berikar deras språk kunskaper,:-)! Lycka till!
Här finns en till finsk mamma,har 2 barn på 2 & 10 år och har alltid pratat finska med barnen,likaså min man som är född i sverige men av finska föraldrar. Stora tjejen pratar flytande finska,läxorna görs såklart på svenska och med kompisarna pratat hon oxå svenska såklart men hemma är vi stenhårda med det att där pratar vi bara finska och det är jag glad över för tösens talar nästan lika bra finska som jag som är född i finland. Minstingen lär sig prata precis och hennes ord förråd består av 80% finska ord & resten svenska,förstår båda språk helt & hållet men nog mer finska märker vi. Om folk ibland undrar varför vi valt att tala finska med våra barn brukar jag ställa en fråga tillbaks: om du skulle flytta till USA med dina barn,bärjar du då prata engelska med dom?! Nej det trodde jag inte heller;) jag är helt hundra att mina barn kommer att vara oerhört tacksamma att vi lärt dom deras modersmål finska när dom blir stora,dom har glädjen att kunna semestera varje lov i finland hos kusinerna mormor & morfar(vilka förståss enbart pratar finska),och jag ser det som stor vinst att mina barn har glädjen att kunna behärska 2 språk flytande:)
Hei,jeg er Norsk og bor i Skottland.Min mann er skotsk,og jeg har alltid brukt kun Norsk med min datter. Hun kan norsk og engelsk flytende.
Takk for link, skal innom å se hos deg senere!
Ja det där är en svår fråga.
Jag kommer från en del av Sverige som har ett eget ”mål” som är lite svårt för utomstående att förstå. Jag lärde mig detta må innan jag lärde mig svenska och fick ganska svårt att lära mig svenskan i skolan. Det gick att förstå men inte prata och vi fick inte prata vårt mål i skolan.
Min svärfar är tysk och han har inte pratat tyska med sina barn. De har läst tyska i skolan, som alla andra som valt tyska.
Det roliga är att jag går och gnäller på att min sambo inte fick lära sig tyska som barn men tror ni att jag pratar mitt mål med våra barn? Nä…jag gör ju inte det! Och det är något som jag ångrar idag! De förstår men pratar inte. En liten förklarande anledning kan vara att vi inte bor på den platsen längre och att jag känt att det skulle bli lite för mycket må för barnen eftersom deras pappa har jobbat 7/7, alltså varit helt borta på jobb i 7 dagar och sedan helt hemma i 7 dagar.
Med facit i hand kan jag säga att jag skulle ha pratat mål med dem. 🙁
Just målet har de väl inte något egentlig nytta av men det är ändå roligt att kunna, det är ett kulturarv. 🙂
Mina föräldrar kom från Polen respektive Österrike och pratade bara svenska med oss barn, på den tiden skulle det vara så. Det ör både på gott och ont kan jag säga, jag hade gärna lärt mig både tyska och polska, jag hade känt mig mycket rikare då men samtidigt fick jag en mycket stark svenska som jag känner mig starkt förbunden med. Jag kan uppleva att min och min mammas realtion inte lev riktigt hel, kanske för att hon inte talade sitt hjärtas språk med mig, fint att dina barn kan finska och svenska, låt pappan göra som han känner för och barnen kommer med all säkerhet att bli cäldigt bekanta med spanskan, desstutom brukar de ju kunna välka det som andraspråk från sjätte klass. Oj vilka fina barn du har❤
Tack för möjligheten Mirka! 🙂
Välkomna in till oss!
Va glad jag blev nu när du gästbloggar, adressen till din blogg hade försvunnit =) nu kan jag följa er igen =)