Jaha, vart ska jag börja? För det första – ja, det är en planerad och mycket efterlängtad graviditet. Det kommer kanske som en chock för några av er men för mina vänner var det bara en tidsfråga. Jag har alltid velat ha barn “tidigt” och har längtat efter barn i flera år. Det var dock först på nyårsafton 2015 som vi bestämde oss för att vi ville bli gravida i år. Och det gick ganska snabbt, första mars plussade jag, men mer om det en annan gång ?
Hur mår jag då? Jag har faktiskt mått över förväntan de första tre månaderna. Tror jag har mått lite små-illa sammanlagt tre dagar, men inte spytt eller blivit sängliggande. Jag är ganska kvällstrött som person och går alltid och lägger mig innan tio, så någon extra trötthet har jag inte riktigt märkt av. Det jobbigaste har varit att gå upp och kissa varje natt och att mina bröst varit ömma och typ dubblat i storlek, haha. Sedan har jag känt mig ful och tjock de senaste veckorna och haft sämre hy, men som sagt, jag ska inte klaga. Har kunnat fungera precis som vanligt (eller ja, om du frågar min kille har han nog andra åsikter om det, hehe). Kan dock inte äta så mycket eller stora portioner utan att känna mig svullen och få ont i magen, och skulle helst leva på fil och youghurt, men det fungerar när jag äter fler och mindre portioner. Har dock varit hungrig konstant de senaste veckorna så det har krockat ibland, men börjar lägga sig nu.
Träningen har jag kunnat fortsätta med som vanligt. Det var lite obehagligt att springa i början, men de senaste veckorna har det känts toppen. Största skillnaden är väl att jag bara tränar det jag har lust till nu och vill inte pressa mig att träna om jag inte känner för det. Är så glad att jag kan springa och hoppas kunna göra det i många månader till. Annars har jag kört mycket promenader och yogaövningar hemma samt undvikit tung styrketräning och intervalöpning.
n
