Oh, my god. Min lilla 1.5-åring börjar gå på mina nerver, minst sagt, haha. Kan man trotsa såhär tidigt? De senaste dagarna har han börjat slänga sig handlöst på golvet och gallskrika när han inte får som han vill eller så går han och ställer sig i ett hörn och tjurar. Det är svårt att hålla sig för skratt vill jag lova. Idag skrek han sig själv till sömns för att jag sa att det var dags att sova och vi inte kunde läsa fler böcker. Han gallskrek, pekade på böckerna och höll låda i en halvtimme innan han blev för trött och somnade medan jag klappade honom på ryggen. Det sista jag vill är att ha ett bortskämt barn som får vad han vill när han skriker, så det är bara att hålla huvudet kallt. Senaste veckorna har han dessutom ätit dåligt, tuggar på maten men spottar ut nästan allt, och när vi äter tillsammans blir han tokig om han inte får äta från min mat, fast vi har exakt samma. Aaaaandas.. Börjar bli tungt att inte ha någon att byta av med eftersom min kille jobbar kväll..
Förutom hans lilla trots-period är han världens underbaraste. Det kommer nya ord varje dag, jag får spontana pussar och kramar som värmer hela kroppen eller när han bara klappar mig i ansiktet med sina mjuka små händer. Tänk att livet kunde bli så härligt (och stundtals skit-jobbigt) ändå. Helt otroligt så mycket kärlek man kan känna till en sådan liten alltså.
Är/var era 1-5-åringar likadana?
Häromdagen när han vägrade släppa sin favorit-bok när han skulle somna.. ?
Åh känner igen! Min kille är 22 månader och är så trotsig och arg just nu. Så fort han inte gör som han vill så skriker och slåss han. Igår fick han ett utbrott när vi skulle från förskolan. Trodde seriöst inte att jag skulle komma därifrån. Det gick liksom inte att rubba honom. Bara låg som en brottare på golvet och grät och slogs. Hur lär man barn att inte slåss?! Skulle behöva en guide för vad som är rätt och fel agerande i såna lägen!
Haha, ja gud verkligen! Sjukt svårt att veta hur man ska agera på bästa sätt ☺