Kanske det trrrråkigaste ordspråket jag vet. Jag menar, tänk på allt underbart bluddrande, diskuterande, mumlande, viskande, babblande, pratade, samtalande. Nä ingen tystnad tack! Men ibland, ytterst ytterst sällan, så kan det faktiskt vara bra att vara tyst. Oftast inser jag det lite för sent. Men denna gång tänkte jag till först. Om jag hade bubblat…