Halsen kändes lite bättre i morse, och kinderna mindre varma. Så jag bestämde mig på att köra på som vanligt idag. Vila mig i from är inte riktigt min grej. Killarna har nu åkt iväg på påsklov med mormor, så jag och mannen kommer vara ensamma hemma till och med måndag lunch. Märgligt. Men det är klart att vi delar med oss av våra killar. Låter dem sprida lite glädje och äventyr hemma hos dem som älskar dem.
Det blev ett pass på gymmet idag. Känner mig lite vilsen där, men sliter och drar i några maskiner och hoppas att det gör nytta. Fria vikter vågar jag inte ge mig på. Behöver nog ha en genomgång av vad och hur innan jag äns tänker tanken på att leka med skivstänger och dylikt. Jag och löpbandet börjar dock så sakteliga komma överens. Det som är bra med löpband är att jag kan springa i uppförsbacke hur länge som helst, utan att behöva rusa nedför en backe sedan. Knasigt tänker kanske du, men jag tror att den typen av träning är vad löpbandet kan vara bra för. Backar med olika lutning i olika tempo. Träna upp fotleder och vader. Men några långpass blir det inte på något band. Fy så tråkigt. Nej, dem kör jag i skogen. sen är ju löpbandet rätt monotont. Jag upplever att jag springer MYCKET långsammare på bandet än i verkligheten. Ett helt annat löpsteg helt enkelt. Men nog om löpbandet!
Barnlediga alltså. Då kan man dricka tisdagsbubbel till middagen. Bara för att.
Skål på er!
