Fru Magnolia

I lördags var det dags för samtliga i familjen att få den sista julklappen. Rörelseglädje med hinder i vägen. Vi var anmälda till ”Arena Run”. Ett hinderbanelopp inne på Friends arena. Inne på innerplan fanns det fyra olika zoner med hinder som skulle passeras. Hindrena var, om jag får tycka, väldigt enkla och inte så…

Fredag, och jag är inte riktigt på banan. Kroppen ger lite ”ta det varligt” signaler och näsan droppar. Nattsömnen var upphackad och käkmusklerna spända. Hade det inte varit för att (ja ni vet tusen anledningar) så hade nog stannat hemma idag. Åkte dock till jobb, med intentionen att ”bara ta ett möte och sen åka…

Onsdag, onsdag… onsdag. Jag är galet dagvild denna vecka. Men onsdag är det. Och jag sitter och väntar på att få gå på en föreläsning om Barnkonventionen. Och det där med att vänta… inte nog med att jag är dagvild så är jag tidsrörig. Var en timme tidig. Så jag passade på att smita in…

Lördag. Och ett visst uppdämt behov av familjetid i utflyktsform.  Då snön fortfarande lyser med sin frånvaro, och naturen har hamnat i någon form av pre-vår (tulpanerna är redan påväg upp!!!) så är det väll bara att spela med.  Fram med cyklarna! Vi cyklade genomskogen och över fälten. Det var geggigt och stundom riktigt tungt.…

Idag var dagen då julen skulle åka ut. Helt och hållet. Vi städade bort tomtar och pynt redan förra helgen. Men lämnade kvar granen, stjärnor och adventsljusstakar. Även pepparkakshuset fick vara helt en bonusvecka. Att klä av granen visade sig gå fortare en kvickt. Barnen plockade av pyntet, mannen tog hand och ljusen och vips…

Vardagen är igång. Och med den mina lunchpromenader.  Mitt sätt att sortera i kartoteket och min hjälp i att inse  att de där stora svårlösta uppgifterna, kanske inte är så krångliga i alla fall. När jag promenerar, går det fort. (Det säger i alla fall dem som ibland hänger på.) Hastigheten är lite viktig ,…

När någon hittar en mamma sovandes på soffan. När ledigheten kommer ikapp. Vardagen har börjat. Och det inte finns någon ställtid däremellan.  Då blir det krasch. Det hände idag. Nyss… tror jag. När jag kom hem från jobb idag, var jag så trött i hela mitt väsen. Behövde vila, en liten stund bara. Det slutade…

Det var inget virus. För dagen efter så vaknade han feberfri, utan huvudverk. Hungrig!  Lycka!  Vad det var, som sänkt honom dagen innan går det bara att sia om. Nervositet, trötthet, spänning, oro eller kroppsligstress. Vem vet. Det har varit så här tidigare. Kommit som en blixt och försvunnit lika snabbt. Så vi åkte iväg…

Målbild, som inte blev av. Grilla marshmallows vid strandkanten…. Denna ledighet. Den blev inte alls som jag hade önskat, hoppats eller planerat för.  Vi tar det från början.  Först hade jag tänkt att hela familjen skulle ha åkt ner till Tanumstrand för nyårsfirande. Det visade sig skulle krocka med en innebandycup. Som det sedan visade…

Så var det dags att återgå så sakta till vardagens rutiner. Barnen är fortfarande lediga, men jag har smygit iväg på jobb två dagar i rad nu.  Och vet ni vad, det har varit jätte skönt. Att få komma iväg en stund, använda sin jobbkompetens och få en överblick över sin kommande jobbvardag. Även skönt…