Elsas Dagbok

Det var en som spårade ur

Godmorgon fina!

Det var inte bara jag och pappan som var trötta igår utan även Elsan. Vi var trötta familjen… Och när man är trött så brukar inte tålamodet vara det bästa…

Vid middagen var hon så trött att inget funkade. Tomaterna kastade hon på golvet, maten skulle inte ätas och det var bara mammis  knä som gällde hela tiden.

Jag fick i henne några tuggor sittandes i soffan samtidigt som jag läste en bok för henne och strök henne över håret. Det kallas simultanförmåga delux al’a mamma:) 

Sen skulle hon bada…du vet vi vill inte att hon ska vara smutsig så det fanns ingen återvändo. Jag trodde i min enfald att det skulle gå bra att bada eftersom hon diggar det, men tänk så rackarns fetfel jag hade! 

Hon gjorde tvärtom precis hela tiden mot vad hon brukar göra när hon badar. Hon sprutade ner hela badrummet och mamman. Jag blev tvungen att ta ur henne ur badet, men då blev hon en hal och arg krokodil som gjorde allt i sin makt för att ta sig lös. Hennes skrik hördes förmodligen ända vägen ner till samhället om inte längre. 

Då red pappa hjälten in och sa att ”jag tar över” Han hade hört min frustration och Elsas skrik så han kom inridandes på sin vita springare och löste situationen med bravur. Helt plötsligt så skrattade hon. Själv kände jag mig som den sämsta mamman ever…

Sen när badet var över så bad mamman och förlåtelse för badkonflikten. Vi snackade genom konflikten eller ja jag snackade mest och Elsa ville höra sagor. 

Vi låg och läste i sängen och det tog inte länge förräns var det en Elsa som somnade skönt brevid sin mamma. Det var även en till som somnade skönt brevid sin Elsa…mamman.

 Vi har sovit som stockar hela natten, så välbehövligt! Så idag känns det betydligt bättre. 

Vi önskar dig en fin onsdag. Du är värdefull! 

Kram Mamman

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Eva Edenhag

    Inte ens mamma orkar varje sekund, helt normalt, kommer att hända igen. Det är en del av livet, som vi ska lotsa våra barn igenom, när Elsa blir lite större, blir det lite annan konfloktträning, o föräldrar får nästan ångest efteråt, Men allt vi gör o går igenom med barnen, är ju en resa.till att dom ska bli självständiga o trygga vuxna. Ibland får vi vara trötta o utan tålamod, det gör ingenting ?