Elsas Dagbok

Godmorgon fina!

Kände mig ju som Stålmannen eller närmare bestämt Stålmamman igår när jag tränade. Det gick så bra. Hade en skön fredagsfeeling när jag åkte hem men…

När jag hämtat Elsa på föris och vi kom hem så var Stålmamman borta. Den röda, fina capen hade flygit sin kos och jag kände mig som en urklämd klämgröt från Semper. 

Jag var helt tömd på energi och inte blev det bättre av att Elsa mest skulle sitta i knä eller bli buren. Det var inte bara jag som tappat den röda capen utan även Elsas lilla cape hade flugit sin kos. 

Som tur var så blev hennes humör bättre efter lite mat i magen men Stålmammans humör var ett så kallat ”menshumör” och inte blev det bättre när Susanne Sjögren berättade i TV 4 om när hennes dotter fick leukemi och om deras gripande historia och kamp mot den där jävla cancern. Då kom Stålmammans tårar och jag storgrät. Fick torka mig på några små handdukar som Elsa hämtat för att leka med. 

Idag är det en som tur är en ny dag med nya möjligheter. Gårdagen är över och nu tar Stålmamman nya tag. Idag blir en bra dag. Capen är tillbaka och jag känner mig på G. 

Ha en fin lördag.

Kramar Stålmamman