När jag var liten så älskade jag att vara med min mormor Ingrid. Denna fantastiska mormor med många järn i elden. Även om hon hade en del att stå i så hade hon alltid tid för sina barnbarn och trots att pensionen som damp ner varje månad inte var hög så fick vi alltid en liten slant.
Hon var så duktig på att laga mat och baka och det fanns alltid något smarrigt att knapra på när jag kom till min mormor.
Att hon körde bil som värsta biltjuven tänker jag inte berätta något mer om. De lämnar jag åt din fantasi. Tur att det är preskriberat nu när jag jobbar med det jag gör:)
Ett fint sommarminne som jag har från min barndom är när hon tog med mig ut och fiskade i Hemsjön.
Vi gick från mormor och morfars hus på stigen som ledde ner till sjön. Solen sken och blommorna blomstrade i sin fulla prakt. Det luktade riktig sommar och jag var förväntansfull inför det kommande fisket.
När vi kom ner till stranden så låg den tjärade ekan där och väntade på att få ta oss ut på sjön.
Jag minns än idag den underbara doften och idag när jag känner denna doften så är jag tillbaka med min mormor i hennes eka därute i Hemsjön. Ett underbart minne som ligger mig nära om hjärtat.
Tack mormor, din lilla rallychaufför för alla fina minnen som du gav mig.
Kramar Lillan
Gargnäs…byn mellan himmel och vatten.
Minns du att båten hette Ottilia? Fint skrivet Jossa. Jag blev väldigt rörd. En tår rann utför min kind. Mamma är alltid mamma.
Kramar
Nä det minns jag inte. Tack mamma. Ja mamma är alltid mamma oavsett. Kram