Hej fina.
Jag börjar få en liten sväng av separationsångest. Den kryper sig på mer och mer. Detta för att det närmar sig förskolestart för Elsa. Det känns både braigt och dåligt med att hon ska börja där.
Braigt för jag vet att hon kommer att trivas och ha det bra. Hon kommer att utvecklas och lära känna andra barn och vuxna.
Dåligt för att vi ska lämna henne till några jag inte känner eller har förtroende för ännu. Jag vet att det kommer att gå bra men lik förbaskat så är känslan så påtaglig.
Jag känner mig som värsta hönsmamman i detta läge. Förskolepersonalen får ta att jag kommer att ringa och kolla hur hon har det.
Jag intalar mig själv hela tiden att det kommer att gå bra. Det är som ett mantra som går på repeat i skallen.
Det som känns skönt är att jag kommer att gå ner i tid på jobbet och vara hemma med henne på måndagar. Det ser jag verkligen fram emot.
Som sagt ”det kommer att gå bra…”
Kramar Hönsmamman
Tjingeling!
Förstår din vånda. Det kommer att gå bra. ♡♡♡
mormor
Ja det kommer det❤️