Tvillingmorsan

Vilken kärlek det är. Dom håller i varandras händer när dom sover. När dom va mindre höll dom armkrok. Nu är det händer & föttter. Dom ska alltid nudda varandra när dom håller på somnar. Är det inte en arm så är det en fot. Det ser så mysigt ut. Önskar jag kunde ha dom i samma säng. Men då kryper dom över varandra & stör den som sover. Men ibland håller dom i varandras händer genom spjälorna. Tänk att dom startat livet tillsammans inne i magen & dom kommer ha varandra vid sin sida. Även när dom är tonåringar & ”avskyr” varandra. Så kommer det alltid vara ett speciellt band.

Dom lyser som solar när dom ser varandra. Ofta hämtar jag ner Alfred en stund senare på morgonen ( han sover längre än oss andra). När jag & han kommer ner i trappen så kommer Agnes i full fart med gåstolen & hela hon lyser av kärlek.

Mina fina barn. Jag älskar er så otroligt mycket. Jag är glad at få vara eran mamma. Ni gör mig lycklig, ni driver mig till vansinne, ni kör slut på mig. Men det är sån kärlek. Jag önskar att dagarna kunde gå långsammare så jag kunde njuta mer. Tiden bara swishar förbi & jag funderar vart det här senaste året har tagit vägen? Ni va ju nyss inne i magen. & vi va nyfikna på vad det va för filurer där inne.

Ta vara på tiden.