Det är så sjukt att det snart är dags. Jag tyckte nyss det var februari och jag plussade hela fem dagar innan utebliven mens. Men månaderna har rullat på och jag har på något konstigt sätt (eftersom jag tyckt denna grav varit sååå ting och jobbig) överlevt ? Snabbare än första graviditeten har det definitivt gått.
Idag var det näst sista besöket hos barnmorskan. Det hoppas jag på i alla fall, har en tid inbokad efter BF som jag hoppas uteblir. Annars är sista besöket om 2 veckor, då jag är i vecka 39.
Besöket idag gick bra. Proverna ser fortsatt bra ut, både järn, urin och socker. Fick en drop in tid för en vilo EKG som jag var och tog och det svaret får jag från läkaren så småningom. Ska även kolla upp min höga puls efter förlossningen och se vad det kan vara. I vissa fall behövs medicin som kan ”bromsa” pulsen lite, men det återstår att se.
Vi skrev lite i mitt förlossningsbrev som barnmorskorna på förlossningen tar vid när det är dags. Vi nämnde en oro som finns där, att jag ska få komma in till förlossningen på koll om jag känner mig väldigt orolig mot slutet och lite annat. Det kändes bra efter detta besök och jag känner mig lite lugnare nu. Jag fick även med mig min förlossningsjournal sen Vincent då jag vet att den jag fick med sist efter BB ligger långt ner under ett berg av kartonger. Ville så gärna skumma igenom den nu innan denna förlossning och det kändes också bra efteråt. Mycket har man glömt eller förträngt, men minns det mesta när man läser om det. 14,5 timme ca tog den förlossningen och under många timmar var jag öppen 7cm och då tog jag tillslut EDA’n. Med konstant värk under flera flera timmar och samma cm öppna så blev jag helt slut. Vi får se hur denna förlossning ter sig. Lite snabbare hoppas jag det går 🙂
Ibland är jag supertaggad inför förlossningen medan jag i nästa sekund inte alls vill föda barn. Haha som att jag har något val nu… ? Men det kommer gå bra ??
