Kan man klassas som höggravid nu? Sjukt att baby V är här om 5-7 veckor. Även om jag hoppas på om typ… 3 ???
Mår helt okej nu även om det är tungt, lite jobbigt att andas och att spyorna verkligen är tillbaka varje morgon. Det är väl de jobbigaste, att må så illa igen. Det spelar ingen roll precis som tidigare i grav, om jag äter något innan uppstigning, äter frukost när jag kommit upp eller struntar i att äta helt även om jag är döhungrig. Något ska upp ändå och så är det bara. Tror jag kommer få ha det såhär nu resten av tiden som är kvar. Tur så försvinner det lagom till lunch, just det med krökningarna, så jag är glad att jag slipper ta postafen igen och bli helt ”borta i huvudet”. Man får ju inga härliga flashbacks till veckorna 7-21 direkt. Förstår inte att det återigen är tillbaka. Med Vincent räckte det att kräkas fram till vecka 21, kände det aldrig igen. Men det sägs ju att det är mer hormoner med en tjej ??♀️ Får för mina synder nu, haha.
Har börjat tänka mer och mer på förlossningen. Känner mig as taggad ibland, till att andra sekunden känna NEJ, jag kommer inte göra det. Som att man har något val… Men jag hatar känslan av att jag nu vet hur det känns att föda barn. Med V i magen visste jag såklart ingenting om någon känsla. Men det är ju bara att göra det när det väl är dags… ?
Har även börjat fundera lite på hur vi ska leva innan förlossningen. Man vet ju inte riktigt när det är dags. Men just i dessa förkylningstider och med covid 19 som härjar så är det väl bra att ha någon liten plan. Kanske inte utsätta sig för folk direkt de två sista veckorna. Vincent ska vara hemma med mig från förskolan from 19 oktober, då även jag slutat arbeta. Ingen som känner av minsta lilla får besöka oss osv. Sjukt tråkigt, men så får det bli. Är mest nojig över att Stefan ska bli förkyld eller så, att han inte får följa med in på förlossningen. Det får bli lite isolering även någon vecka efter förlossningen med för att minska baciller. Vet dock inte hur länge vi ska ha Vincent hemma efteråt, just alla baciller och kräksjuka som kommer i november / december är ingenting vi vill ha hem. Så i värsta fall kanske han får vara hemma till januari så lillasyster fått bygga upp ett litet immunförsvar. Menar då med ”i värsta fall” med att han självklart kommer sakna sina vänner och förskolan i sig. Han trivs ju där och behöver sina små kompisar 🙂 Men vi får se…
Som sagt inte länge kvar nu så tankarna kommer. Kan inte heller förstå att vi snart har två små kottar här hemma. En tjej och en kille, magiskt ?? Så tacksam. Blir ett helt nytt liv, ännu en gång ❤️
