Var och såg Jane Eyre i torsdags. Jag har lyckats missa Jane Eyre helt innan. Den har gått ett antal ggr som serie på TV mm och ja jag har missat den!
Underbar film från första scen till sluttexten… Så Jane Austen helt enkelt.De är uppbyggda på samma sätt, och som betraktare blir man frustrerad inte en gång utan otaliga gånger. Hjältinnan går omkring genom hela historien bitter/ovetande/blåst(?)/självständig/envis inför en viss kavaljer, men vet ni…Det gör INGET! Det är det som är grejen med Austen. Man vill ha det så!
Jag upptäckte Austen genom Tvserien ”Pride & Prejudice(Stolhet & Fördom). Den är så underbar och man sitter med ett frusterat pirr serien igenom. Sen var det ju där man upptäckte Colin Firth. Kärlek vid första ögonkastet liksom(trots Darcys stil).
Vem gillar INTE Colins Mr Darcy!?!?
Om man ska återgå till Jane Eyre så upplevde jag den som mörkare än övriga alster hon gjort. Mycket tragisk, men lika förbannat satt man med det där frustrerande pirret ändå.
Tjusig manlig huvudperson!!!=)=)
….och så slutar det lyckligt, men inte på det sättet som i tex Stolthet & Fördom….
Senaste kommentarer