Idag sprang jag snabbt kändes det som i alla fall.
Klockan visade dock annorlunda. Två minuter långsammare än förra gången fast det kändes mycket lättare den här gången än för en vecka sen då jag blev trött efter 2 km och ville inget annat än att ramla och bryta benet så jag inte kunde springa på ett par månader.
Denna gång involverade jag hela familjen i min träning. Min man sprang med Skruttan i vagnen och Flisan cyklade bredvid. Min man blev så taggade att han ville att vi skulle springa en runda till, men 5.3 km fick räcka för mig.
Ostbåge-armhävningar blev det också och planka på boll.
Haha..jag tog bort mitt ansikte för att du skulle slippa se min nära-döden-min!
Du ser stark ut :).